Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Nyheter

Oseriösa rekryteringstester kostar miljoner

Svenska myndigheter lägger miljontals ­kronor på att rekrytera rätt personal. Men DN:s granskning visar att personlighetstester som ­används i statliga rekryteringsprocesser många gånger är oseriösa och ovetenskapliga. – Det finns risk för att slumpen avgör vem som får ett jobb, säger ­forskaren Anders Sjöberg.

Tester som visar hur en person hanterar problem, stress och konflikter har blivit ett nyckelredskap när myndigheter och privata företag ska rekrytera ny personal.

Personalchefer på flera stora svenska myndigheter vittnar om att testerna blivit nödvändiga i takt med att kraven på snabba och effektiva processer ökat. I höstas tecknade Skatteverket, med över 10 000 anställda, ett nytt avtal för att kunna utföra personlighets­tester vid rekryteringar.

DN har frågat 120 statliga myndigheter hur deras rekryterings­processer ser ut. Ett sextiotal av dem svarade att de använder personlighetstester vid nyanställningar. Framför allt när chefer och andra nyckelpersoner ska tillsättas.

Men flera av myndigheterna lutar sina beslut mot oseriösa och ökända personlighetstester som saknar vetenskaplig evidens.

– Det finns många dåliga tester på marknaden som är horoskopliknande och som inte bör användas för att fatta beslut i rekryteringsprocesser, säger Mattias Elg, organisationspsykolog och konsult på Wecompose.

Han har tidigare arbetat med att sälja tester. I dag är han forskare vid Mittuniversitetet och arbetar som konsult med att göra rekryteringsprocesser mer vetenskapliga.

Ett test med många stora internationella kunder, bland annat Ikea, är ”Thomas personprofilsanalys”. Det används också av ett sjuttiotal svenska kommuner, ett tiotal länsstyrelser, landsting och statliga myndigheter, bland annat Jordbruksverket och Elsäkerhetsverket. På åtta minuter utlovar testet en korrekt bild av hur människor agerar på arbetet. Testet mäter dominans, inflytande, stabilitet och korrekthet. Men får ofta stark kritik av forskare.

– Det mäter väldigt få dimensioner och ger en ofullständig täckning av personligheten. Dessutom är det ovetenskapligt. Testet utgår från gamla idéer från 20-talet. Det finns ingen modern forskning som stöder detta, säger Lennart Sjöberg, professor emeritus vid Handels­högskolan i Stockholm.

Forskare som DN pratat med nämner honom som en av de som arbetat för att göra testbranschen mer vetenskapsbaserad. Nu arbetar han med att utveckla och sälja ett eget personlighetstest.

På sin hemsida skriver Thomas International, som står bakom testet, att det granskats av Stiftelsen för tillämpad psykologi, STP. Granskningen genomfördes 2004 och ledde då till stark kritik. STP skrev bland annat att de saknade en vetenskaplig redogörelse som stödde testets olika tolkningar och slutsatser: ”Dessa brister avseende testets vetenskapliga förankring är oaccep­tabla och riskerar att kullkasta testets trovärdighet.”

Men kritiken nämns inte någonstans på hemsidan.

– Jag blir bedrövad. Trots att det finns så mycket välbefogad kritik mot Thomas-testet används det i så stor omfattning. Svenska myndigheter är värda mer än att använda ett test som inte har något egentligt värde, säger Lennart Sjöberg.

Per Falck, vd på Thomas International i Sverige, anser att forskarna har en gammal och felaktig bild av bolagets personlighetstest. Han menar att testet fick betydligt bättre omdöme då det granskades av STP:s motsvarighet i Storbritannien, där testet också utvecklats.

– Det är tolv år sedan vi granskades i Sverige, det har hänt mycket sedan dess. Men STP:s granskning av vårt test är gjord på ungefär samma sätt som i England, och där fick vi betydligt bättre omdömen.

På hemsidan skriver ni att ni är granskade av STP, är det inte vilseledande att utelämna kritiken?

– Kritiken finns väl egentligen inte som jag ser det. Tittar man på testresultatet punkt för punkt så är det egentligen genomgående bra värderingar, på vissa punkter lite lägre. Och eftersom vi fick goda omdömen i England tycker jag inte att det är relevant att skriva om det på hemsidan. Kunderna kan ju även begära ut rapporten från STP och läsa på om de vill.

Forskaren Lennart Sjöberg anser att testet saknar vetenskaplig grund.

– Jag har träffat Lennart Sjöberg ett antal gånger. Vilken fot han står på är helt kopplat till hans egna ekonomiska intressen, det är så jag ser det.

Ligger det inget i kritiken, menar du?

– Det finns vetenskaplig dokumentation bakom personlighets­testet i England. Ett tiotal psykologer arbetar med att utveckla testet där. Det är utvecklat utifrån teorier på 20-talet, det stämmer. Men det har inget med det moderna systemet att göra. Sjöberg anser att det ger en ofullständig täckning av personligheten, visst, men det gäller nog personlighetstester över lag. Det är därför man måste ställa kompletterande frågor.

Ett annat väletablerat – men starkt ifrågasatt – personlighetstest är Myers-Briggs. Testet utvecklades på 1940-talet av amerikanskan Katharine Cook Briggs och hennes dotter Isabel Briggs Myers. Ingen av dem var utbildad i psykologi och testet utgår från Carl Jungs numera avfärdade teorier om att alla männi­skor kan delas in i 16 olika personlighetstyper. Det finns en uppsjö artiklar och böcker med kritik mot testet som anses vara ovetenskapligt. Testet ska inte användas för rekryteringar, men många använder det för internt utvecklingsarbete.

– Testet är en sällskapslek. Det är inget som är seriöst att använda under en rekrytering, ändå har det blivit en världsomfattande industri kring Myers-Briggs, säger Lennart Sjöberg.

Flera svenska myndigheter använder Myers-Briggs, men det är bara Sjunde AP-fonden som uppger att de använder testet för rekrytering.

Hur mycket pengar myndigheterna betalar för personlighets­tester är svårt att få en exakt bild av. Ofta ingår kostnaden för testet – och analysen av resultatet – i arvodet till en rekryteringsfirma som sköter anställningsprocessen. Men som exempel uppger Regeringskansliet att det lagt 150 000 kronor på personlighetstester under 2016. Många myndigheter, bland annat Kriminal­vården, med 11 000 anställda, kan heller inte ge ett rakt svar på vilka tester de använder efter­som rekryteringarna ofta sköts av externa företag.

Marknaden för personlighets­tester har exploderat de senaste åren. Men även om många anses vara ovetenskapliga så finns det de som har stöd i vetenskapen.

– Det finns mycket forskning där man ser hur personlighetsdrag kan kopplas till arbetsprestation i olika sammanhang. Det finns många evidensbaserade personlighetstester, men de ska användas i kombination med andra metoder, exempelvis kognitiva tester eller strukturerade intervjuer. Och om man ska använda ett personlighetstest ska det vara granskat eller certifierat av oberoende experter, säger Mattias Elg.

Numera är det företaget Det norske veritas som granskar och certifierar personlighetstester. Hittills har företaget certifierat 16 tester. Men bara två av dem är certifierade – och därmed anpassade – för den svenska arbetsmarknaden.

– En anledning till att testerna ska anpassas för olika länder är att språkliga nyansers koppling till personlighet skiljer sig mellan olika kulturer. Testerna måste också vara uppdaterade eftersom vad som anses vara bra chefsegenskaper kan förändras över tid. Det är dock inte många svenska tester som hunnit bli certifierade än eftersom det norska företagets uppdrag är ganska nytt, säger Mattias Elg.

Ett tjugotal svenska myndigheter använder tester som varken är certifierade i Norge eller i Sverige, men bara för att testerna är certifierade behöver det inte betyda att de är bra.

– Men man kan ändå slå fast att företagen bakom de certifierade testerna är så pass seriösa att de har bemödat sig att skicka in en manual för kvalitetsgranskning. Tester där du blir en färg eller ett djur är inte seriösa. Alla tester med en indelning i olika typer av personer är naturligtvis en förenkling av mänskligt beteende, säger Anders Sjöberg, psykolog och forskare vid Stockholms universitet, som tidigare arbetat med att utveckla olika typer av tester, bland annat personlighetstester.

Mattias Elg tycker också att det är viktigt att granska hur testresultaten tolkas och används.

– Såväl den seriösa leverantören som användaren har ett ansvar för att användningsmetoderna ska vila på en vetenskaplig grund. Det är också viktigt att kontinuerligt utvärdera kvaliteten på sina urvals­processer, säger han.