Reinfeldt fajtas gärna på motståndarnas planhalva - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Nyheter

Reinfeldt fajtas gärna på motståndarnas planhalva

Inför höstens val vill Moderaterna åter slå Socialdemokraterna i deras bästa gren och göra större satsningar på vård och omsorg än de rödgröna hittills lovat. 
Statsminister Fredrik Reinfeldt hoppas att det ska bidra till att väljarna förstår att han förnyat sitt partis syn på välfärden.

Redan när Fredrik Reinfeldt röstades in i elevrådet började han fundera över ledarskap och demokrati. Han kände det som något stort och fint att företräda sina klasskamrater i olika sammanhang. Det var början på en process som ledde fram till att vi nu sitter i en soffgrupp i hans ljusa men ganska opersonliga mottagningsrum i Rosenbad.

– Jag blev väldigt tänd på idén med demokrati. Att bära någons förtroende är en fin sak och det är viktigt att förstå att vårda det. För mig samsades det engagemanget med ett intresse för människor och för hur beslut påverkar andra människor.

När Fredrik Reinfeldt beskriver sin ideologi talar han i andra termer än sina företrädare. Skatterna har ju dominerat den moderata retoriken under lång tid, och även om Fredrik Reinfeldt under mandatperioden genomfört ­rekordstora skattesänkningar är det inget han lyfter fram.

– Väl fungerande samhällen bygger på tydliga och bra välfärdsambitioner som erbjuds alla. I mer ojämlika samhällen så hålls många människor tillbaka, de får aldrig sin chans.

De nya Moderaternas ledare har inte gjort sig känd som ideolog.

– Praktiskt tillämpad ideologi måste vara pragmatisk. Väldigt mycket av våra förslag är vackra i teorin men de går inte praktiskt att genomföra. Och då måste man ha det pragmatiska förhållningssättet att kunna spola saker, välja bort. Det var en av kärnidéerna med förnyelsen av Moderaterna.

När Fredrik Reinfeldt började sin politiska karriär i Moderata ungdomsförbundet blåste det nyliberala vindar. Också den unge Reinfeldt var starkt kritisk till idén om ett kollektivt välfärdssamhälle, även om han internt ifrågasatte om det verkligen är så enkelt att allt blir bra om politiken lämnar över till marknaden.

Hur har din ideologi ändrats genom åren?

– Jag har ständigt genom livet fått ompröva och utveckla mina uppfattningar. Inte bara i sakfrågor, utan mer i grundläggande värderingar.

Fredrik Reinfeldt säger att föräldra­skapet har påverkat honom mycket – till att ta större ansvar och se i ett längre tidsperspektiv.

– De första åren i ungdomsförbundet präglades mer av individen och sökande utifrån mig själv. Man har en väldigt stark föreställning om att de som är äldre är konstiga.

– Min vilja att vara rädd om allt som vi har, har vuxit med åren. Det har tagit generationer av slit och ansträngningar att ta oss dit där Sverige nu befinner sig. Man ska vara väldigt tveksam till alla som tror att det är dags att riva ned och kasta ut, för det är så väldigt mycket av det som är viktigt som man då hotar.

Fredrik Reinfeldt värjer sig mot att kallas konservativ.

– Det handlar snarare om att ta med det värdefulla och förstå att utveckla det med sin tid.

Fredrik Reinfeldt lutar sig framåt i fåtöljen och säger att han med åren också fått större respekt för hur komplicerat allt är.

– Jag skyr människor som hävdar att allt är enkelt. Världen är komplicerad, starka känslor, motstridigheter. Om det inte ens får vara komplicerat så blir det ointressant.

Av liknande skäl är han frustrerad över politikens medialisering. Så fort Fredrik Reinfeldt beskriver ett problem vill vi journalister höra hans lösning på det.

– Då vill ni helst ha tio nya punkter som ni inte har hört förut. Det riskerar att framkalla en politisk överaktivism. Vi springer runt vår svans varenda dag och föreslår nya åtgärder som sen inte utvärderas eller förändrar situationen särskilt mycket. Och det pågår år ut och år in. Det ställs bara nya frågor – tio nya punkter och ett varv till med svansen framför oss.

Även om Fredrik Reinfeldt både förändrat och förändrats under sina år i politiken finns det en röd tråd i hans engagemang, ända från elevrådstiden. Tron på politiken som förändrande kraft. Det är en tanke som traditionellt hyllats mer av Socialdemokrater än av Moderater.

– Den tanken var så viktig för mig att jag hade den som bärande inslag i mitt installationstal som partiledare 2003. Jag beskrev friheten som i behov av att ha politiken som kompanjon. Och alla som förstår mitt partis bakgrund förstår också hur tungt det avsnittet var.

Har din syn på var gränsen ska gå för hur mycket politiken ska lägga sig i den enskilda människans liv förändrats?

– Ja. Delvis genom finanskrisen där jag ser många privata företag som försöker göra en ny definition av ansvarsförhållanden. Man tänker sig att vinster går ned i egen ficka – förluster täcker skattebetalarna. Men jag och Anders Borg accepterar inte det. Ska ägarna berika sig de vinstrika dagarna, då ska vi inte täcka förlusterna. Då ska de själva bygga upp skydd för att ha större förlusttäckning. Och tvingas vi ändå vara med och täcka förluster, då går vi in och tar över en del av ägandet av bankerna.

I förra valrörelsen överraskade Anders Borg och Fredrik Reinfeldt genom att försöka slå Socialdemokraterna i deras bästa gren. De gick ut och lovade större satsningar på vård och omsorg – och fler offentligt anställda – än vad Socialdemokraterna föreslog. Det blev ett slags garanti för Moderaternas förnyelse.

– Vi fullföljde det. Vi har ökat välfärdssatsningarna med 26 miljarder. Min idé är att sjukvården, skolan, äldre­omsorgen och förskolan grundar ett bra samhälle. Ett samhälle med starkare sammanhållning. Därför är jag redo att ta den matchen igen.

Vill du göra större satsningar på välfärden än oppositionen?

– Jag tänker ju inte ge dem carte blanche att föreslå vad som helst – och sen toppar jag det. Men min bedömning är att utifrån vad de nu föreslagit bör detta kunna förverkligas.

Fredrik Reinfeldt är inte de yviga gesternas och de stora känsloutspelens man. Men det finns en fråga under intervjun som får honom att ändra både mimik och kroppsspråk. Han beskriver med lågande blick de fördomar många ungmoderater möter från vänster­oppositionen runt om i landet. Och han tillägger att trots att han genomfört en av de största förändringarna av ett svenskt politiskt parti någonsin så kommer det arbetet till korta mot decennier av stereotypa bilder av att moderater är rikemansbarn.

– Jag har själv känt av det där ibland. Jag har en enkel bakgrund, med föräldrar som inte hade någon högskoleexamina när de träffades. Jag har bott i enkla lägenheter och radhus. Ändå ska det påskrivas mig också. Anders Borg och Sven Otto Littorin har liknande bakgrund, och vi har alla konstaterat att man inte vill ta in att vi är vanligt folk. Det där tynger oss.

hans.olsson@dn.se 08-738 10 68

ewa.stenberg@dn.se 08-738 24 25