Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-17 10:01 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/arkiv/nyheter/rekordmanga-lokala-partier-skakar-om/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Nyheter

Rekordmånga lokala partier skakar om

Aldrig någonsin har Sverige haft så många lokala partier som nu.  Samtidigt håller ett nytt politiskt landskap på att skapas.  – Etablerade partier tappar – tendensen finns på nationell såväl som på lokal nivå, säger statsvetaren Niklas Bolin. 

Artikeln är tillfogad en rättelse.

I nästan hälften av Sveriges 290 kommuner finns det minst ett lokalt parti, i vissa flera. 

Just nu är det 221 lokala partier som ställer upp till kommunvalet. Det kan dock komma att bli fler eftersom partier fortfarande kan anmäla sitt deltagande hos Valmyndigheten. 

Sedan 2010 har antalet partier som ställer upp i kommunvalet ökat med 117. I det förra valet deltog 146 partier.

Utvecklingen av lokala partier är en långvarig trend sedan 1970-talet. Men det var först under slutet av 1990-talet och i början av 2000-talet som småpartierna fick en rejäl skjuts. 

– Det som är intressant är att den långsiktiga trenden är densamma på nationell nivå. Trenden visar att partisystemet fragmentiseras och att det blir fler partier. Det är en utveckling som vi har sett under lång tid – att det blir fler och fler, säger statsvetaren och partiforskaren Niklas Bolin vid Mittuniversitet. 

En förklaring till ökningen i år är de politiska vildarna i landet som också har blivit fler under denna mandatperiod. 

– Det finns en del politiskt engagemang i Sverige som inte verkar kunna få sitt uttryck eller plats inom ramen för de etablerade partierna. Då har man i många fall tyckt att det är rimligt att starta ett eget parti för att pröva lyckan i kommunalvalen, säger statsvetaren Gissur Erlingsson, verksam vid Linköpings universitet. 

Ett färskt exempel är i Göteborg där den tidigare M-toppen Martin Wannholt startade Demokraterna. Han fick med sig Henrik Munck från MP och Jahja Zeqiraj från S. I GP/Sifos lokala väljarbarometer är partiet nu tredje största partiet och ses som en riktig utmanare till S som styrt i 24 år i kommunen.

En annan faktor bakom småpartiernas framgång är att vi väljare inte är lika starka anhängare av ett parti som förr. I stigande grad väljer vi att rösta på olika partier inom ett och samma val. 

– På 70-talet var det ungefär 10 procent av väljarna som röstade på olika partier i riksdagsvalet och i kommunvalet. I förra valet var det ungefär 30 procent – också på det sättet finns det en ny marknad för de lokala partierna, säger Gissur Erlingsson och tillägger: 

– Jag skulle säga att det är en kombination av att de etablerade partierna inte verkar kunna husera eller ta hand om allt politiskt engagemang som finns ute i kommunerna och att väljarna blivit alltmer självständiga i sina val.  

Erlingsson kallar grundarna av de nya partierna för politiska entreprenörer. 

– Att bilda ett parti är att skapa en organisation. Det kostar en hel del tid, pengar och energi. Du blir ganska ofta illa behandlad av de etablerade partierna. Egentligen är det lite överraskande att vi ser de här partierna bildas. Det krävs någon slags entreprenörskap för att strunta i de förhållandevis höga kostnaderna för att bilda ett parti, säger han. 

I många fall får de lokala partierna för få röster.

I höstens val kommer det också att bli svårare för dem med en ny spärr beroende på hur många valkretsar en kommun har. I kommuner med mer än en valkrets behöver partierna få ihop 3 procent av rösterna och i de övriga krävs 2 procent. Tidigare fanns ingen spärr.

Men i flera av Sveriges kommuner finns starka lokala partier med ett stort inflytande i kommunpolitiken.

Det kan vara så att dessa partier har fokuserat på eller startat på grund av en enskild fråga som engagerar orten, som exempelvis en skolnedläggning eller liknande.

Är det bra för politiken och lokaldemokratin att småpartier vinner representation? 

– Jag tycker nog det. Det är ett uttryck för att det politiska systemet fungerar. Men det blir också en spark i rumpan för de etablerade partierna när nya partier dyker upp och fångar upp opinioner som de etablerade kanske har missat, säger Gissur Erlingsson. 

Niklas Bolin håller med men säger också att det kan leda till svårigheter att skapa majoriteter.

– Det kan göra att ansvarsutkrävandet blir svårare för väljarna då det blir mer komplicerat att avgöra vilket parti som ansvarar för dåliga beslut, säger Niklas Bolin.

Fakta. Största lokala partierna i Sverige

1. Dorotea: Dorotea kommunlista (DKL) 39%

2. Åsele: Åselepartiet (ÅSP) 35,2%

3. Nykvarn: Nykvarnspartiet 28,6%

4. Malå: Malålistan (ML) 28,1%

5. Eda: Hela Edas lista (HEL) 27,7%

6. Vadstena: Konsensus för Vadstenas bästa 26,2%

7. Perstorp: Perstorps framtid (PF) 24,5%

8. Lysekil: Lysekilspartiet 22,6 %

9. Övertorneå: Övertorneås fria alternativ (ÖFA), 21,8 %

10. Båstad: Bjärepartiet (BJP) 21,5 %

11. Vetlanda: Vetlanda framåtanda 21,1 %

12. Gagnef: Kommunal samling (KoS) 19,1 %

13. Sollefteå: Västrainitiativet Sollefteå kommuns bästa (VSKB) 17,2 %

14. Åsele: Opinion (OPI) 16,6 %

15. Götene: Götenes framtid (GÖF) 16 %

16. Bollnäs: Bollnäspartiet (BP) 15,2 %

17. Ragunda: Allians för Ragunda (AFR) 14,5 %

18. Jokkmokk: Framtid i Jokkmokks kommun (FJK) 14,4 %

19. Lidingö: Lidingöpartiet 14,3 %

20. Säffle: Sjukvårdspartiet i Värmland (SJVV) 14,2 %

21. Svenljunga: Landsbygdspartiet (LBPO) 14,2 %

22. Vaxholm: Waxholmspartiet 13,7 %

23. Ånge: Vår framtids politiska utskott 13,7 %

24. Hofors: Hoforspartiet (HOP) 13,6 %

25. Älvkarleby: Kommunens väl (KV) 13,5 %

26. Borgholm: Framtid Öland (FÖL) 13,2 %

27. Åre: Västjämtlands väl (VV) 13 %

28. Knivsta: Knivsta.Nu (KNU) 13 %

29. Mullsjö: Mullsjö framtid 12,9 %

30. Sunne: Hel Sunne (HS) 12,8 %

31. Ängelholm: Engelholmspartiet 11,9 %

32. Vilhelmina: Politiskt alternativ 11 %

33. Kungälv: Utvecklingspartiet 10,6 %

34. Mora: Morapartiet 10,7 %

35. Salem: Rönningepartiet (RÖP), 10,6 %

36. Sala: Salas bästa (SBÄ) 10,6 %

37. Österåker: Roslagspartiet (ROSP) 10,4 %

38. Hedemora: Kommunlistan (fd Långshyttepartiet) 10 %

39. Hylte: Kommunens väl (KV) 9,8 %

40. Bromölla: Alternativet (ALTBR) 9,7%

41. Hällefors: Grythyttelistan (GL) 9,4%

42. Herrljunga: Kommunens väl (KV) 9,3%

43. Alvesta: Alvesta alternativet (AA) 9,2%

Fakta. Partierna som ställer upp i riksdagsvalet

1. Allianspartiet/Medborgarens röst

2. Alternativ för Sverige

3. Direktdemokraterna

4. Djurens parti

5. Enhet

6. Europeiska arbetarpartiet – EAP

7. Feministiska initiativ

8. Frihetspartiet

9. Högerpartiet de konservativa

10. Initiativet

11. Junilistan

12. Klassiskt liberala partiet

13. Kommunistiska partiet

14. Kristna värdepartiet

15. Landsbygdens oberoende

16. Lottokratin

17. Medborgerlig samling

18. Mosebackedemokraterna

19. Nordiska motståndsrörelsen

20. Norrländska samlingspartiet

21. Piratpartiet

22. Rättvisepartiet socialisterna

23. Sjöbopartiet

24. Skånepartiet

25. Sociala partiet

26. Socialistiska partiet

27. SPI Välfärden

28. Spritpartiet

29. Svenska förnuftspartiet

30. Trygghetspartiet

31. Vägvalet

32–39. Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna

Rättelse

DN uppger i faktarutan "Partierna som ställer upp i riksdagsvalet" att 39 partier är anmälda till riksdagsvalet. Rätt siffra är drygt 50.

© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt