När det gäller utsläppen av växthusgaser är transporterna den största utmaningen för Sverige. I dag står de för ungefär en tredjedel av de totala utsläppen. Efter att ha minskat under flera år bröts trenden år 2015, då ökade utsläppen för personbilar en aning. Statistiken för helåret 2016 är inte klar men enligt SCB ökade utsläppen under årets tre första kvartal.
– Det är bråttom nu. Vi har under vintern hört att Arktis varit mer än 20 grader varmare än normalt, i Antarktis växer en elva kilometer lång spricka i en glaciär. Området där vi ser den största utmaningen är transporter, där kommer vi att rulla ut en rad förslag som ska minska utsläppen, säger klimatminister Isabella Lövin (MP).
Bland ett tiotal förslag som kommer att läggas fram under våren finns långsiktig lösning för mer förnybara bränslen, vägslitageskatt på tung trafik, flygskatt, nytt skatteväxlingssystem, så kallat Bonus-Malus skatt där miljöbilar gynnas.
– Den stora bulken av väldigt onödiga utsläpp finns i städerna. Där kan man förbättra med kollektivtrafik och cykelbanor på ett sätt som gör livet mycket bättre för våra invånare, säger Isabella Lövin.
Flera förslag rör kommuners förutsättningar att få ner bilåkandet och utsläppen. Det handlar bland annat om att ge mer självbestämmande över biltrafiken, dessutom utreds en sänkt bashastighet i städerna.
– Kommuner och städer har vissa redskap men är omgärdade av vad de inte får göra, säger miljöminister Karolina Skog (MP).
– Enligt parkeringslagstiftningen får man till exempel inte ha parkering för bilpoolbilar, något som finns i andra länder. Kommunerna har ansvar för luftkvalitet men deras verktyg är inte proportionella med de problem de har.
En åtgärd som också finns på bordet är miljözoner för personbilar. Internationellt har flera städer infört zoner eller extra avgifter för framför allt dieselbilar. Det är en fråga som handlar om hälsoskadliga utsläpp
– I världen och Sverige har man historiskt jobbat med klimatfrågan separat från luftfrågan. Det har lett till allvarliga misstag. Det främsta misstaget är att använda dieseln som en lösning på klimatfrågan. Den är effektivare än bensin med lägre koldioxidutsläpp men har högre hälsovådliga utsläpp, säger Karolina Skog.
Förslag för att skapa långsiktiga förutsättningar för svenskt förnybart bränsle utlovas också. Något som branschen har efterfrågat. I dag handlar det om tämligen kortsiktiga planer som bygger på tillfälliga lösningar som bygger på undantag från EU:s regler för statsstöd. Hur lösningarna kan se ut är oklart men enligt Karolina Skog hoppas regeringen på att presentera en lösning inom kort, under våren.
När det gäller nya skatter kommer förslaget om vägslitageskatt inom de närmaste dagarna. Förslaget om flygskatt är ute på remiss och har kritiserats från både flygbransch och opposition. Men de båda ministrarna är eniga om att miljöskatter behövs och att de kommer att öka.
– Svenskarnas utsläpp på grund av flyget är nu lika stort som privatbilismen. Flygskatten är ganska marginell kostnad jämfört med hur billiga flygbiljetterna har blivit, säger Isabella Lövin.
Hon får medhåll av miljöministern.
– Flyget måste bidra med att bära sina egna kostnader. Vi ser att det finns ett utrymme att höja miljöskatterna och det måste man göra. Det är naturligt i en växande ekonomi, säger Karolina Skog. Långsiktig lösning för ökad använding av förnybara bränslen. Vägslitageskatt på tung trafik för att styra transporter till järnväg och sjöfart. Nytt skatteväxlingssystem av nyregistrerade bilar för att öka andelen miljöbilar. Flygskatt, utredningen är på remiss. Nationell infrastrukturplan med fokus på att öka finansiering till järnväg. Lag om obligatorisk miljöinformation vid bränslepump. Lag om hållbarhetskriterier för biobränsle. Utreda sänkt hastighet. Ge kommuner och städer mer självbestämmande att själv reglera biltrafiken. 700 miljoner kronor för Klimatklivet, kan ge fler laddstolpar och biogasanläggningar. 750 miljoner kronor för Stadsmiljöavtalen för investeringar i kollektivtrafik och cykelinfrastruktur.
