Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Nyheter

Sockrade påståenden och feta lögner

○ Det sprids väldigt många myter och lösa påståenden om socker. DN:s medicinreporter Amina Manzoor reder ut vad som ­faktiskt är sant och falskt.

Många lider av övervikt och fetma och för första gången är nu fler människor i världen feta än underviktiga. Förut var det fett som ansågs vara problemet men nu diskuteras socker allt mer i samband med fetma och övervikt. Det är egentligen inte så konstigt, socker får mat att smaka bättre, innehåller mycket kalorier men ingen näring. Få påstår att det är bra för oss, men samtidigt sprids väldigt många myter om socker. Här reder vi ut nio påståenden om socker och vad som faktiskt är sant.

Nej, barn blir inte hyperaktiva av socker

Den här myten är väldigt spridd trots att den mot­bevisats flera gånger. Det finns väldigt många föräldrar som vittnat om att deras barn blivit hyperaktiva ­eller speedade efter att de ätit socker. Men det saknas vetenskapligt stöd för det påståendet.

Det finns flera metaanalyser där forskare sammanställt resultaten från flera studier som undersökt barns beteende efter att ha ätit socker. Forskarna hittar inget samband mellan hyperaktiva barn och sockerintag. Föräldrarna har inte vetat om barnen fått socker eller sötningsmedel, men när föräldrarna trott att barnen ätit socker har de övertolkat barnens beteenden. Socker (eller sötningsmedel) har inte heller lett till hyperaktivitet hos barn med adhd.

Nej, HFCS är inte ett extra farligt socker

Sötningsmedlet high fructose corn syrup (HFCS) kallas även glukossirap, fruktos-glukossirap eller isoglukos. HFCS framställs genom att stärkelse bryts ned till glukos och därefter omvandlas en del av glukosen till fruktos. Det är billigare att framställa än vanligt socker och är dessutom sötare, så det behövs en mindre mängd av det.

HFCS har beskrivits som ”värstingsocker” eller ett extra farligt socker som orsakat fetmaepidemin i USA. Men det skiljer sig inte nämnvärt mot vanligt socker och det finns inga bevis för att det skulle vara farligare än vanligt socker. Eftersom det är billigare än vanligt socker kan det dock leda till att produkter som innehåller HFCS är billigare, vilket kan få oss att äta mer och det i sig är inte bra för hälsan. Men att välja bort HFCS till fördel för vanligt socker ger inga direkta hälsovinster, då är det mycket bättre att minska den totala sockermängden.

Nej, honung är inte mycket bättre än socker

Vissa bloggare eller självutnämnda hälsoexperter påstår ibland att honung är bättre än vanligt socker. Det kan därför stå att deras recept inte innehåller socker, men i stället en stor mängd honung. Men faktum är att honung till största delen består av vanligt socker. Även om honung till skillnad från socker innehåller vitaminer och mineraler så är det i stort sett obetydliga mängder. Honung är aningen sötare än socker, så det kanske används mindre av honung än socker. Men honung innehåller också mycket kalorier, därför ska honung, liksom vanligt socker, användas sparsamt.

Inte heller råsocker, farinsocker eller sirap är bättre än vanligt vitt socker.

Nej, socker är inte bättre än sötningsmedel

Naturligt är inte bäst. Tvärtemot vad somliga påstår är det inte bättre att dricka en sockersötad läsk i stället för en lightläsk. Det finns studier som visar att försöksdjur, till exempel möss, äter mer när de även får sötningsmedel. Men då har mössen fått mycket högre doser sötningsmedel än vi människor kan få i oss. Dessutom har de resultaten inte kunnat upprepas i liknande studier på människor.

Det finns också studier där man jämfört hur ett dagligt intag av vatten, mjölk, sockersötad läsk eller lightläsk under sex månader påverkade fettansamling i kroppen och andra hälsofaktorer. Lightläsk var att jämföra med vatten, medan vanlig läsk gjorde att studiedeltagarna lagrade in mer fett på dåliga ställen.

Det finns även studier där människor fått både mat och dryck sötade med socker eller sötningsmedel. Även där var socker förknippat med ökad fettmassa och viktuppgång, men inte sötningsmedel. Det gäller också för barn, de som drack mycket sockersötade drycker gick ned i vikt när de fick drycker sötade med sötningsmedel i stället.

Drick alltså inte dina kalorier.

Nej, du kan inte vara beroende av socker

Det här är en väldigt laddad fråga.

En svensk rapport konstaterade att de medicinska definitionerna av beroende inte uppfylls av socker. ­Rapporten blev hårt kritiserad eftersom den var beställd av livs­medelsindustrin. Men rapporten har stöd av stora vetenskapliga studier.

Det finns studier som visar att försöksdjur kan utveckla ett slags sockerberoende, men även annat, som fett, ger en liknande reaktion i hjärnan. Däremot kan man inte se liknande problematik hos människor. En stor översiktsstudie drar slutsatsen att sockerberoende inte har något vetenskapligt stöd. Att somliga har svårt att sluta äta mat med mycket socker kanske beror mer på ett beteende än ett beroende av en substans, vilket de kan behöva hjälp med.

Claude Marcus, professor i barnmedicin vid Karolinska institutet, förklarar att allt vi tycker om påverkar hjärnans belöningssystem. Socker påverkar hjärnan genom vårt normala nervsystem, genom lukt, smak och syn. Men droger, alkohol eller tobak påverkar belöningssystemet direkt, de behöver inte gå omvägen via våra sinnen.

Ja, sockerindustrin har faktiskt manipulerat oss

Socker är dåligt, det innehåller bara kalorier och ingen näring. Men exakt hur dåligt socker är har inte varit helt klarlagt. En anledning till det är att sockerindustrin medvetet grumlat vetenskapen kring hälsoriskerna med socker.

På 1960-talet publicerades en stor sammanställning av studier i den högt rankade tidskriften NEJM. I sammanställningen slog forskarna fast att det var det mättade fettet som var boven bakom hjärt-kärlsjukdomar och tonade ned riskerna med socker. Problemet var bara att forskarna fick betalt från sockerindustrin för att komma till den slutsatsen. Därför dröjde det innan hälso­riskerna med socker blev uppenbara.

Men vi kan inte enbart skylla det stora fetmaproblemet i världen på socker, även om det är starkt bidragande. Claude Marcus, och många andra forskare, anser att problemet är att vi inte längre äter vid regelbundna tider, vilket minskar hunger- och mättnadskontrollen. Dessutom kan vi när som helst få tag i något som vi tycker om att äta och de mellanmål vi äter är sällan särskilt nyttiga.

Nej, frukt är inte lika dåligt som socker

Ibland påstås det att frukt är lika dåligt eller till och med sämre än vanligt socker på grund av att frukten innehåller fruktos. Det stämmer inte.

Kroppen behöver inte insulin för att ta upp fruktos, vilket till exempel behövs för glukos. Alltså omsätts fruktsockret annorlunda i kroppen. Studier visar att människor som försöker gå ned i vikt klarar det bättre om de äter frukt. Frukt innehåller förutom fruktos även vitaminer och fibrer, bara det ger en fördel över socker. Men, precis som med i stort sett allt annat så handlar det om mängden. Den som äter väldigt stora mängder frukt och samtidigt får i sig för mycket kalorier kan gå upp i vikt och öka fettinlagringen i till exempel levern. Äter du normala mängder frukt och inte får i dig för mycket kalorier så verkar det inte som att fruktosen som finns i frukt är dålig för kroppen.

Det här gäller alltså hela frukter och inte torkad frukt, fruktjuice eller något slags processad frukt. Studier visar snarare att människor som dricker mycket juice går upp i vikt.

Ja, det finns mycket socker i maten

Det finns inga positiva hälso­effekter av socker. Enligt de nordiska näringsrekommendationerna bör mindre än 10 procent av energin från maten komma från tillsatt socker, cirka 50–75 gram socker per dag för vuxna. Världshälsoorganisationen rekommenderar ännu mindre socker, max 5 procent.

Det kanske inte är svårt att förstå att läsk, godis och bullar innehåller mycket socker. Men även frukostflingor, torkad frukt, smaksatt yoghurt och smoothies kan innehålla stora mängder tillsatt socker.

Tillsatt socker i livsmedel kan till exempel listas som sackaros, glukos, fruktos, maltos, dextros, invertsocker, honung, HFCS eller isoglukos. Där är därför viktigt att läsa innehållsförteckningen noga om du vill dra ned på sockret. Vissa livsmedel innehåller dock lite tillsatt socker men en stor mängd totalt och är fortfarande onyttiga. De är svårare att upptäcka. Till exempel innehåller juice inget tillsatt socker, men är ändå en sockerfälla, menar Claude Marcus. Äppeljuice kan innehålla mer socker än en Coca-cola. 

Ja och nej, sockerskatt kan vara en lösning

Det finns troligtvis ingen enskild åtgärd som kan lösa fetmaproblemet, men många forskare och organisationer förespråkar en sockerskatt på sötade drycker som läsk och juice.

Eftersom punktskatter på alkohol, tobak och bränsle visat sig ha påverkat konsumtionsmönstret kan en sockerskatt få liknande effekt. Men för att det ska få önskad effekt bör skatten kombineras med tydlig information om varför man gör detta, så att det inte blir någon negativ inställning, anser Claude Marcus. Det har fungerat i Mexiko och i Berkeley i USA.

Men för att den höjda skatten inte ska resultera i att familjer med lägre inkomst köper mindre nyttiga varor för att ha råd med läsk före­slår Claude Marcus att de ökade skatteintäkterna används för att sänka momsen på färsk frukt och grönsaker. Den svenska Stopp-studien har även visat att bortagna sötsaker på dagis, fritids och i skolor kan minska fetma och övervikt, men antyder också att det kan förbättra mat­vanorna hemmavid.

Socker är ett samlingsnamn för flera olika sockerarter. De finns både naturligt och tillsatt i många livsmedel. Det finns både enkla och sammansatta sockerarter.

Glukos är den vanligaste enkla sockerarten och finns i många livsmedel. Fruktos finns bland annat i frukt och kallas ofta för fruktsocker. Sackaros består av glukos och fruktos. Vanligt socker består till största delen av sackaros.

Kroppen hanterar olika socker­arter på lite olika sätt.

Hjärnan behöver glukos, men eftersom kolhydrater kan brytas ned till glukos i kroppen behöver vi egentligen inte socker.

Socker innehåller kalorier men ingen näring, därför är det lätt att äta för mycket av livsmedel som innehåller mycket socker.

Källa: Livsmedelsverket