Stort behov att ta tupplur kan vara tecken på ohälsa - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Nyheter

Stort behov att ta tupplur kan vara tecken på ohälsa

Är en tupplur bästa sättet att piggna till under den mörkaste tiden på året? Inte alltid. Allt beror på när sovstunden tas och hur länge den varar. Ett stort behov av tupplurar är en signal från kroppen att allt inte står rätt till.

– När människor har behov av ständiga tupplurar trots 7–8 timmars nattsömn tyder det på att något är fel i systemet. Det kan till exempel bero på en låggradig inflammation av något slag, depression, övervikt, sömnapnéer eller någon form av brist, säger professor Torbjörn Åkerstedt, verksam vid Stressforskningsinstitutet med inriktning på stress, sömn och återhämtning.

Ju snöfattigare vinter, desto mer påverkade blir vi av mörkret. I Mellansverige går solen (om det är molnfritt) upp runt halv nio på morgonen och ner strax efter tre på eftermiddagen. 

– Hjärnan vill ha ljus, det driver upp vakenhetsnivåerna. När det är mörkt under vinterhalvåret så får man försöka öka ljusnivåerna för att hålla den biologiska klockan i schack. Ett alternativ för att förebygga trötthet på grund av ljusbrist är att åka till sydligare breddgrader där det är soligt eller norröver där det finns snö som reflekterar ljuset, säger Torbjörn Åkerstedt.

Man brukar säga att en optimal nattsömntid för en vuxen person är 7 timmar. En färsk studie (”Sleep, duration, mortality and heredity”) ledd av Torbjörn Åkerstedt pekar på att såväl för lite sömn (6,5 timmar eller mindre) som lång sömntid (9,5 timmar eller mer) kan kopplas till högre dödlighet. Studien visar också att ärftlighet är en viktig del i sambandet mellan framför allt kort sömntid och högre dödlighet. 

– De som har kort sovtid får inte den återhämtning som behövs. Det påverkar immunsystemet, blodfetter och blodsocker negativt vilket bland annat är kopplat till hjärt-kärlsjukdomar. Men vi har inte sett någon negativ påverkan om man sover för lite i veckorna men kompenserar det med längre sömntid på helgerna.

För de som sovit dåligt på natten kan en tupplur dagen efter göra underverk. Det finns ingen vetenskaplig definition av vad en tupplur är annat än en sömn som varar mellan 5 minuter och upp till en timme eller kanske två. Syftet är att öka vakenhetsnivån och med EEG har man kunnat registrera tydliga effekter efter 10 minuters tupplurssömn. 

– Efter 10 minuter finns mätbara fysiologiska effekter och man presterar bättre på uppmärksamhetstest.

Om tuppluren varar i cirka 45 minuter har man gått in i djupsömn och väcks man då kan man känna sig seg, ibland även lätt förvirrad.

– Det brukar inte vara så kul att vakna då och orsaken är en sömntröghet, hjärnan hinner inte varva upp. Men med en joggingtur eller en kall dusch försvinner trögheten. Inom flyget och armén uppmuntras ibland personalen att ta tupplurar, men kortare tid än 30 minuter. Och piloter får inte röra reglagen förrän 15 minuter efter uppvaknandet just med tanke på den där sömntrögheten, berättar Åkerstedt.

Ett svalt, tyst rum och så horisontellt läge som möjligt är bästa miljön för en bra tupplur. Att sitta och sova innebär att musklerna spänns vilket påverkar sömnen.

– Och ju senare på dagen man tar en tupplur, desto sämre är det för huvudsömnen nattetid. Då har man redan tillfredsställt sömnbehovet och det blir svårare att somna på kvällen men också lättare att vakna när man väl somnat.

För att en tupplur inte ska störa nattsömnen bör den enligt Torbjörn Åkerstedt inte vara längre än 30 minuter och inte tas närmare än 6–8 timmar före nattsömnen.

Att många upplever en trötthetskänsla på eftermiddagen, runt klockan tre, finns det en förklaring till.

– Bland forskare kallas fenomenet för ”gate to sleep”, ett slags sömndörr som öppnas mellan klockan 15 och 16. Alla har den men de som märker av den är de som har sovit för lite. Det där avspeglas också i trafikolycksstatistiken, säger Torbjörn Åkerstedt.

Sömnluckan tycks vara en rest av vårt polycykliska sömnmönster som vi har med oss från födseln. En baby tupplurar flera gånger om dagen, ett behov som avtar med stigande ålder, men ett tupplursminne stannar alltså kvar.

– Kroppen är smart och talar om när vi kan komplettera bristande nattsömn.

En sömncykel kan indelas i fem nivåer: Insomningsfasen (ytlig sömn, slummer, lättväckt), bassömn, djupsömn (svårväckt, kroppens återhämtning och uppbyggnad) samt drömsömn/REM-sömn. Bassömn och djupsömn återkommer regelbundet under natten till­sammans med perioder av REM-sömn. I början av natten domineras sömnen av djupsömn.

Under sömnen sänks ämnes­omsättningen i kroppen, blodtrycket sjunker, pulsen och kroppstemperaturen går ner, musklerna slappnar av. Immunsystemet aktiveras och produktionen av stresshormon minskar.

Barn och ungdomar har ett större sömnbehov än vuxna. Hos äldre personer minskar djupsömnen, man sover ytligare och vaknar lättare och framför allt tidigare. Äldre behöver kortare sömn för att återhämta sig.