Mycket förenar Tyskland och Sverige i flyktingpolitiken. Tillsammans tog de båda länderna emot överlägset flest flyktingar av alla EU:s medlemsländer under krisen 2015. De företrädde en liberal asylpolitik som gav eko i omvärlden, men valde sedan att strama åt och införa gränskontroller. I Tyskland ses Sverige ofta som ett föregångsland som befinner sig i framkant. Innovationer, jämställdhet och miljö är några områden där Tyskland gärna sneglar mot norr. ”Hur gör svenskarna?”, är en vanlig fråga när ett samhällsproblem ska debatteras. Även på integrationsområdet lyfts Sverige upp som ett exempel av makthavare och medier – men med delade meningar. Sverige får ofta beröm för språkundervisningen för nyanlända, integrationsprojekt och vad som beskrivs som en effektiv byråkrati.

Men Sverige är ingen Bullerby, slås det också fast. Problemen med skjutningar, ­sexuella ofredanden på festivaler och oroligheter i miljon­programsområden har i dag en given plats i Sverigerapporteringen intill reportagen om kungafamiljen och Ikea:s nya produkter. Att Sverige­demokraterna gått framåt i spåren av det stora flyktingmottagandet uppmärksammas. De jämförs med det högerpopulistiska och främlingsfientliga Alternativ för Tyskland, AFD, som kan bli tredje största parti i valet till förbundsdagen.

Sverige tjänar också som projektionsyta för politiker och mediesajter som befinner sig långt ut på högerkanten. På sajter som exempelvis Epoch Times beskrivs hur Sveriges rege­ring ska ha förlorat kontrollen över landet som nu försjunker i våld. Orsaken är den stora invandringen. Falska nyheter om Sverige får också stor spridning på sociala medier. När DN träffar väljare långt ut på höger­kanten kommer många med påståenden om vad flyktingmottagandet ska ha lett till. Vissa har hört att blonda svenska kvinnor inte längre kan gå ut utan att färga håret mörkt, andra att svenskar tvingas konvertera till islam.