Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Nyheter

”Vår politik är inte hårdare tag, det är rättssäkerhet”

Moderaterna har profilerat sig på skärpta krav i invandringspolitiken. Men i DN:s partiledar­intervju hyllar Ulf Kristersson det internationella och mångkulturella samhället. – Jag vill att Sverige ska vara fast förankrat i en värld som är öppen, säger han.

Moderatledaren Ulf Kristersson kommer till DN:s partiledarutfrågning på Centralstationen i Stockholm i ett oklart opinionsläge. Stödet för Moderaterna steg kraftigt när han tog över ­partiledarskapet i höstas. Men uppgången har planat ut. Under de senaste månaderna har partiet ­skapat en rad rubriker med förslag som gör det svårare att invandra till Sverige och ställer fler krav på dem som kommer hit.

Ulf Kristersson vill nyansera den bilden. Han pekar ut Kanada som inspirationskälla i invandringspolitiken – ett land som låter flyktingpolitiken styras av kvoter, men också omfamnar idén om rörlighet och mångfald.

– Det är en kombination av att vilja fullt ut vara en del av det globala samhället, ett internationaliserat samhälle, ett mångkulturellt samhälle, och samtidigt en ganska genomtänkt syn på ”hur mycket kan vi ta ansvar för, hur många kan vi hjälpa, hur många ska kunna komma hit och jobba hos oss, på vilka villkor ska man komma hit”, säger Ulf Kristersson.

Kanada är ju känt för en i en internationell ­jämförelse öppen migrationspolitik?

– Öppen och ganska krävande. Jag brukar säga att vi i Sverige aldrig har tänkt igenom den här svåra ekvationen, hur vi både ska kunna ta vårt ansvar i Sverige för en värld som är ganska trasig och där många människor måste vara på flykt, och samtidigt förena det med vårt hela ansvar för hur det sedan går i Sverige.

Öppet men med krav, är det så du skulle beskriva Moderaternas migrationspolitik? Många uppfattar ju den som mycket restriktiv.

– Ja. Jag tycker att det är felaktig beskrivning. Jag tycker att det blir medialt endimensionellt: antingen är man för öppna gränser eller så är man för stängda gränser. Jag vill att Sverige ska vara fast förankrat i en värld som är öppen. För mig är det här en jätteviktig fråga. Det betyder inte att jag är en idealistisk romantiker som tror att Sverige kan ta hela världens ansvar, eller att det inte krävs ganska strama regler för på vilket sätt man kan komma till Sverige och vad som sedan gäller när man kommer till Sverige, och framför allt vad som ska hända om du inte får rätt att stanna i Sverige.

Kristersson tycker att det är fel att använda begreppet ”hårdare tag” om Moderaternas politik.

– Nej, det är inte hårdare tag. Den som får ja till att stanna i Sverige, vill vi ska lyckas i Sverige. Komma in i Sverige, in i det svenska samhälls­livet, få ett arbete, lära sig svenska. Den som får nej vill vi ska lämna Sverige. Det är inte hårdare tag, det är rättssäkerhet.

För ett par veckor sedan väckte Moderaternas finansministerkandidat Elisabeth Svantesson uppmärksamhet när hon krävde en redovisning av kostnaderna för invandringen till Sverige i en DN-intervju. Det ”kanske var slarvigt formulerat”, enligt Ulf Kristersson.

– Det var bara ett sätt att säga att allting har en kostnadssida. Annie Lööf beskrev det ganska väl i Ekots lördagsintervju när hon sa att invandring har en kostnadssida och en intäktssida. Ju duktigare vi är på att människor kommer in i arbete och egen försörjning, desto bättre blir det både för dem som kommer hit, och för hela Sverige. Ju sämre vi blir på att låta människor komma i egen försörjning, desto mer kommer det här att kosta, och då blir det problem för Sverige.

Centerpartiets partisekreterare Michael ­Arthursson var väldigt kritisk i DN och ansåg att det fanns en risk att man med Svantessons resonemang gjorde invandring och invandrare till ”kollektiva syndabockar” för en rad problem. Vad tänker du om den utsagan?

– Jag tror inte att Elisabeth Svantesson som sa detta hade några dåliga avsikter med något av detta. Men om man uppfattas felaktigt, då har man också ett ansvar för det. Jag hade inte uttryckt mig på det sättet, kan jag säga.

Migration och integration hamnar högt i väljarnas rankningar av de viktigaste frågorna i valet 2018. Det gör också sjukvården.

Regeringen tillsätter nu en särskild granskning för att utreda problemen på Nya Karolinska.

– De gör spel av allt detta. Jag tycker att det är ovärdigt, säger Ulf Kristersson.

– Det finns rätt många landsting i Sverige som har problem av olika slag. En del har ekonomiska problem, en del har problem med sjukvårdsköer, en del har problem med ett sjukhusbygge som heter Nya Karolinska. Jag tycker att det pågår ett antal seriösa granskningar av vad som har gått fel och vad som bör rättas till och jag har fullt förtroende för att de som jobbar med detta i Stockholms Läns Landsting kommer att ta det på stort allvar.

Men Nya Karolinska ger ju ändå rikssjukvård. Det är landets största universitetssjukhus. Finns det inte ett riksintresse här också?

– Jo, det är klart att det finns ett riksintresse i detta. Men jag misstror på djupet statsministerns plötsliga intresse för att diskutera Stockholms läns landstings frågor.

Nya Karolinska har beskrivits som världens dyraste sjukhus. DN har rapporterat om stora brister i vården och uppskjutna operationer. En kvarts miljard har lagts på konsulter och det finns 57 miljoner i fakturor som saknar underlag. Det har skett i ett moderatlett landsting.

– Det är många nu som är väldigt säkra på att den här upphandlingen inte har gått rätt till och då ska det rättas till. Allt som har blivit fel ska upp i ljuset. Och det är precis så som jag upp­fattar att alliansen i landstinget vill göra. Så jag tycker att de måste lösa problemet. Det är de som har orsakat problemet, de ska lösa problemet, säger Ulf Kristersson.

När han utsågs till partiledare för Moderaterna för fem månader sedan, ägnade han delar av sitt första stora tal åt att efterlysa fler vuxna i rummet i svensk politik.

– Jag har länge stört mig på ett politiskt tonläge där man gör sitt allra bästa för att inte ta den man pratar med på allvar. Jag är grundfostrad i en kultur där man till och med kan prata med en någorlunda beläst marxist. Jag tycker att man kan vara oenig på ett tillräckligt allvarligt sätt utan att smutskasta varandra eller i ganska tramsiga former förfula det offentliga samtalet, säger han.

Kan du ge något exempel på när du tycker att ett samtal mellan dig och en meningsmotståndare har blivit just vuxet?

– Jag brukar undvika att hamna i gräl och munhuggeri. Det beror inte på att jag är en finare människa än andra utan på att jag tycker det är så vansinnigt tråkigt och plågsamt. Jag tror att vi fjärmar oss från människor som är intresserade av politik men som inte vill se det här som ett gladiatorspel, utan faktiskt vill lyssna på olika argument.

Hur beskriver du den moderata riksdagsledamoten Hanif Balis tonläge?

– Han har ju ett eget tonläge. Det är inte mitt tonläge. Jag tänker inte moralisera över honom av det enkla skälet att det i alla partier finns människor som uttrycker sig på det sättet, mer eller mindre. En del gör det i digitala former och en del gör det i mycket traditionella mediala former. De uttrycker sig otroligt nedsättande och jag tycker inte om det. Jag gör inte på det sättet och ytterst måste ju var och en själv ta ansvar för hur man uttrycker sig.

Hanif Bali använder orden ”jävla syltryggar” om domare som utdömer vad han menar är för milda straff och han har efter kritik bytt ut det uttrycket mot det ironiska ”titanrygg” om domarkåren. I ljuset av ditt tal om en vuxen ton i politiken, är hans sätt att kommunicera ett problem?

– Nej, men jag skulle inte uttrycka mig på det sättet.

Men du är hans chef?

– Jag är inte hans chef. Så funkar inte partier. Stefan Löfven är inte heller chef över enskilda personer på Aftonbladets ledarsida, och därför tänker jag inte anklaga Stefan Löfven för vad de skriver där heller. Jag kommer inte medverka till att smutsa ned den här valrörelsen. Jag kommer kräva att alla människor ska uttrycka sig på ett anständigt sätt.

I de fallen då det inte sker – vad gör du då?

– Ja då får var och en ta ansvar själv.

Valåret 2018 – hur kommer det att bli?

– Kul, hoppas jag! Det är min första valrörelse som partiledare. Jag är väldigt bekymrad över alla som säger att det ska bli världens eller Sveriges smutsigaste valrörelse någonsin. Då kan jag tänka: Hur vet ni det?

– Lägger vi till detta en viktig fråga som vi har lärt oss från USA, Frankrike, kanske Tyskland och Storbritannien – att vara mycket misstänksamma mot utländsk infiltration i valrörelsen, kan vi få en bra, ren och ärlig valrörelse.

Hur gör Moderaterna för att inte bli utsatta för utländsk infiltration?

– Det första vi gör är allt mer tonvikt på ­it-säkerhet av alla tänkbara slag. Sedan måste vi alla vara lite varsamma. Tänka efter innan vi reagerar, när det sägs saker som är hårresande dumt. Där tycker jag att vi alla politiker ska vara lite källkritiska.

Moderaternas partiledning lägger undan mobilerna i en ”bruslåda” på sina möten – både för att förhindra att folk pillar på telefonerna och för att minimera risken för avlyssning.

– Jag är medveten om att saker man säger inte ska landa i spionorganisationer någonstans, säger Ulf Kristersson.

Han tänker inte sitta på sitt kontor och hålla löpande koll på Twitterkontot under valåret.

– Det räcker med att titta på ett stort västligt land.. Politik ska inte gå i Twitterhastighet. Politiska ledare ska inte leda ett land genom Twitter.

Nu talar du om president Donald Trump i USA?

– Ja, jag tycker det här är på allvar. Har man som ambition att vara ett lands politiska ledargestalt, då ska man vara eftertänksam. Ta in information, ibland snabbt utvecklande information, men vänta med fingret innan du fattar ett beslut.

Så talar Ulf Kristersson (M)

Tre vanligaste Googlesökningarna om Moderaterna.

1. Vad vill Moderaterna förändra?

2. Hur vill Moderaterna minska arbetslösheten?

3. Var är Moderaterna starkast?

Dataanalys av talen: Lovisa Bergström

Kommande intervjuer på Centralen

14 mars Stefan Löfven (S) 8–9

15 mars Jimmie Åkesson (SD) 14.30–15.30

16 mars Isabella Lövin (MP) 10–11

Intervjuerna publiceras samma dag i podden Studio DN Special.