Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
På stan

Målningarna till templet. Hilma af Klint i sin helhet

I mitten av 80-talet skakades konstvärlden av en sensation. Hilma af Klints mystiska och storslagna livsverk upptäcktes och hon lanserades internationellt som en av den abstrakta konstens pionjärer. Nu går Liljevalchs konsthall vidare i arbetet med att avtäcka "lilla Hilmas" stora visioner.

Den centrala sviten "Målningarna till templet" (1905-15) visas i sin helhet. Det är 193 verk som är alltifrån supernaturalistiska och symbolistiskt föreställande, till organiskt teckenartade och helt abstrakta-geometriska.

- Hilma af Klint har tillrättalagts och renodlats som abstrakt modernist. Större delen av hennes figurativa produktion är inte uppmärksammad. Men det var så här hon själv ville bli visad, säger Folke Lalander, som har initierat utställningen.

Kommissariejobbet innebär Grande Finale för honom på Liljevalchs, där han redan har slutat som chef.

Hilma af Klint avled redan 1944, men föreskrev i sitt testamente att hennes hemliga, ockulta måleri inte fick visas på 20 år. Denna kortväxta, asketiska och viljestarka kvinna trodde inte världen var mogen dessförinnan. Hennes förtrogne brorson Erik af Klint ärvde allt, 1 200 verk, och bildade en stiftelse där hans son Gustaf i dag är ordförande.

Ryktet om Hilma af Klints pionjärgärning spred sig mun-mot-mun och 1986 jämställdes hon med Kandinsky, Mondrian, Malevitj och Kupka på en utställning i Los Angeles. Här erkändes teosofin, med sina föreställningar om astrala och andliga världar, som förlösare av den abstrakta konsten. Och den helt isolerade Hilma af Klint var faktiskt först.

- En abstrakt målare från England sa till mig att han nu äntligen hade mött "The grand mother of the movement". Alla pratade bara om Hilma, berättar Folke Lalander och skrattar.

Själv tyckte han tidigare att hennes föreställande verk var mindre betydande och stundtals "kitschiga". Men i dag anser Lalander att helheten ger en mer rättvisande och balanserad bild, samt en möjlighet att komma hennes tankevärld och arbetsprocess inpå livet. Hilma af Klint efterlämnade även 128 dagböcker, där hon redogör för sina ockulta kontakter och sin höga mission.

Hilma af Klint var kommendörsdotter, utbildad på Konstakademien och verksam som porträtt- och landskapsmålare när hon 42 år gammal blev "kallad av andarna". När hon utförde "Målningarna till templet" hade hon ännu råd att köpa duk och sviten är hennes mest kraftfulla, tycker konsthistorikern Anna Maria Svensson:

- Hilma af Klint var inte bara först utan också störst, säger hon och pekar på "De tio största": 60 kvadratmeter måleri utfört på tre månader.

Det är en makalös arbetsinsats. Anna Maria Svensson, som har skrivit om Hilma af Klints influenser, är imponerad av hennes förmåga att ständigt förnya sig och växla mellan olika uttryckssätt:

- Det är tankebaserat måleri, konceptkonst!

Verken kryllar av tecken-, tal-, färg- och bokstavsmystik. Ledord är evolution, inkarnation och dualism: gott och ont, ande och materia, manligt och kvinnligt. Hilma af Klint är en exponent för sekelskiftets nyandlighet och esoteriska strömningar.

Hon lämnade spiritismen för teosofin och slutligen antroposofin. Men Hilma af Klint kunde inte ens själv tolka sitt måleri och vände sig i förtvivlan till den stora gurun Rudolf Steiner.

- Även Mondrian skrev till Steiner och ville visa sin konst. Men han svarade inte någon av dem, berättar Anna Maria Svensson.

Han, Mondrian, blev förbannad, hon bara förkrossad. När Hilma af Klint lyfte penseln igen hade hon anammat Steiners konstsyn...

BIRGITTA RUBIN

Hilma af Klint, "Målningarna till templet" på Liljevalchs konsthall. Vernissage lördagen den 30 oktober kl 14.

"Svanen nr 1" (1914), den första i en serie om elva Hilma af Klint-målningar av svanar, ett djur som symboliserar det översinnliga.