Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-20 22:31 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/arkiv/politik/vpk-fick-ocksa-stod-fran-sovjet/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Politik

Vpk fick också stöd från Sovjet

Av MICHAEL WINIARSKI

MOSKVA. Inte bara det uttalat stalinistiska apk fick ekonomiskt bistånd från det sovjetiska kommunistpartiet. Sovjet stödde också det blågula vpk - om än i mer subtila former. Enligt centralkommittens, CK:s. arkiv begärde till och med vpk så sent som 1982 hjälp för att finansiera resor.

I den sammanställning som DN tagit del av finns inga uppgifter om att också vänsterpartiet kommunisterna skulle ha fått kontant stöd av det sovjetiska partiet, SUKP, under åren 1978-1990, dvs den period som dokumentet omfattar.

Att SUKP upprätthöll partirelationer med både apk och vpk ger ingen självklar ledtråd. Under våren 1977 hade vpk sprängts och den Moskvatrogna minoritetsgruppen kring Norrskensflamman hade brutit sig ur partiet. Ledningarna i båda partierna bjöds dock fortsatt till partikongresser i Moskva.

Var Moskva hade sitt hjärta var inte svårt att se och framgår mycket klart av SUKP CK:s karaktäristik av de två svenska broderpartierna i en hemlig dossier från 1981:

"Apk:s ledning strävar efter att stärka partiets klassmässiga proletära karaktär, utveckla förbindelserna och samarbetet med SUKP och andra marxist-leninistiska partier . . . och har otvetydigt tagit avstånd från partier med "eurokommunistiska" koncept. Apk har intagit en principiell position i förhållande till Peking-ledningens kurs och har stött Sovjetunionens internationalistiska hjälp till det afghanska folket . . . "Vpk, däremot, hade gjort "avsteg från den proletära internationalismen, och i synnerhet strävat bort från den reella socialismen genom ovänskapliga uttalanden gentemot de socialistiska länderna".

Kritiserade Sovjet

Det ovanstående syftar på att vpk öppet kritiserade sidor av den sovjetiska politiken, t ex invasionen i Tjeckoslovakien. Å andra sidan hindrade inte sådant Moskva, vilket framgår av CK-dokumenten, att stödja många andra partier som inte var hundraprocentigt ortodoxa.

Men hur var det med det kontanta stödet till vpk före 1977 - när det bara fanns ett broderparti i Sverige

Det kan man sannolikt först få veta när de allra hemligaste arkiven har öppnats för insyn.

För förre CK-funktionären Anatolij Smirnov råder ingen tvekan om att det svenska kommunistpartiet fick reda pengar från Moskva innan det splittrades 1977.

I det ofullständigt ordnade CK-arkivet i Moskva har DN funnit dokument som visar att vpk så sent som vid 1980-talets början fick ekonomiskt bistånd från Moskva - trots de officiellt frostiga relationerna.

Att vpk offentligt tagit avstånd från Moskvas politik i Afghanistan (invasionen julen 1979), Polen (krigstillståndet i december 1981) och ubåtskränkningen utanför Karlskrona (oktober 1981) hindrade inte partiets ledning från att i tysthet begära finansiell hjälp från den politiska ledningen i Kreml.

Betalda tjänster

Det begärda stödet var i indirekt form - betalda tjänster som inte skulle kunna synas i någon finansiell redovisning. Men - visar dokumenten - det indirekta stödet var mer omfattande än det kontanta.

Året var 1982, den 12 mars. Vpk:s partisekreterare, riksdagsman Bo Hammar, inbjöd ambassadrådet Jevgenij Rymko vid Sovjetunionens ambassad i Stockholm för ett samtal. Samtalets innehåll nedtecknades av Rymko och en kopia - stämplad sekretno (hemlig) - sändes till Moskva där den så småningom hamnade i CK-arkivet.

Jevgenij Rymko rapporterade om sitt möte med vpk:s partisekreterare:

"Under samtalet berörde han följande frågor:

Medlemmen i vpk:s ledning Kenneth Kvist reser i egenskap av partiets representant till Vietnams kommunistpartis kongress. Han anländer till Moskva den 24 mars och beger sig därefter vidare med ett Aeroflot-plan till Vietnam. Hammar gör en anhållan om möjligheten av att betala K. Kvists flygbiljett Moskva- Hanoi tur och retur . . . "

Den andra förfrågan gällde möjligheten att skicka en förtjänt aktivist och partiveteran till läkarvård i Sovjetunionen.

Rymko lovade att gripa sig an dessa frågor och komma med ett svar.

Vilket svaret blev framgår inte av dokumentet.

Betald resa

Men redan vid en ytlig genomgång av CK:s arkiv framgår att detta indirekta sätt att finansiera broderpartier var rutinartat. Oftast var Moskvas syfte att långsiktigt knyta lojalitetsband med individer eller organisationer.

Men ibland hade gåvan ett direkt, kortsiktigt syfte. Ett exempel på det senare är CK-sekretariatets beslut 31/1 1980. Protokollet fann DN i CK-arkivet, stämplat med "strängt hemligt":

CK:s sekretariat beslöt denna dag att "betala resan på sträckan Stockholm-Moskva-Kabul och åter för korrespondenten från arbetarpartiet kommunisternas tidning Norrskensflamman, som reser för att utarbeta material om situationen i Afghanistan i syfte att motverka den antisovjetiska och antiafghanska propagandakampanjen i Sverige".

Detta var en månad efter att Sovjetunionens ledning störtat regeringen i Kabul, mördat landets statschef och militärt invaderat Afghanistan.

Men den mest typiska formen av indirekt stöd var att ge mer eller mindre fiktiva beställningar eller "krediter" åt företag som ägdes av kommunistpartiet.

Kredit till resefirma

Den 4 februari 1964 beslöt t ex CK:s sekretariat om en större kredit åt den partiägda resefirman Folkturist. En intressant historisk fotnot är att beslutet är signerat av förutom Boris Ponomarjov också av Leonid Brezjnev, den man som åtta månader senare skulle störta Nikita Chrusjtjov och själv bli SUKP:s partichef. CK:s sekretariat beslöt att "tillfredsställa det svenska kommunistpartiets förfrågan om att ge en kredit till den svenska turistfirman Folkturist".

Av ett vidhängande beslut från Sovjetunionens ministerråd framgår att summan var 300 000 kronor, lånet amorteringsfritt under 5 år och dessutom räntefritt. Pengarna skulle överföras genom "turistiska operationer" via den sovjetiska turistbyrån Intourist.

Den 28 augusti samma år beslöt CK-sekretariatet att erbjuda sovjetiska beställningar av "reklammaterial och bokprodukter" till tryckeriföretaget Västermalm. Värdet av beställningarna som Gosplan och utrikeshandelsministeriet fick i uppdrag att effektuera skulle uppgå till 200 000 guldrubel, vid denna tidpunkt (1964) omkring 1,2 miljoner kronor. I dagens penningvärde motsvarar summan bortemot 10 miljoner kronor.

Skänkte tryckpress

En annan form av stöd var att skänka maskiner eller annan teknisk utrustning. Sådant var billigt att producera i Sovjet, samtidigt representerade det ett stort värde i väst.

Den 17 mars 1987 beslöt CK:s sekretariat att "i samband med arbetarpartiet kommunisternas begäran" godkänna ministerrådets förslag att gratis ställa en tryckpress till apk:s förfogande. Enligt förslaget, undertecknat av regeringschefen Nikolaj Ryzjkov, skulle tryckpressen, av typ "2POL-72-4P", levereras till Norrskensflammans tryckeri i Stockholm.

Av beslutet framgår inte vilket värde tryckpressen har. Där står bara att olika statliga budgetposter ska tas i anspråk, bland annat kontot för "bistånd till andra stater".

© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt