Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-18 22:48

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/arkiv/sondag/forskaren-i-familjesociologi-alternativen-till-karnfamiljer-har-blivit-mer-synliga-i-dag/

Nyheter

Forskaren i familjesociologi: Alternativen till kärnfamiljer har blivit mer synliga i dag.
 Kärnfamiljen är ingen tradition, snarare en tillfällighet. Den är ett globalt sett inget särskilt vanligt eller gammalt fenomen.
– Men vi som lever just nu vill gärna tro att den är det bästa för barnet.

Det säger Sofia Engström, ­doktorand vid Göteborgs ­universitet. Hon forskar med inriktning på genus och ­familjesociologi.
Storfamiljer över generationsgränser, ensamstående ­föräldrar, särbor, plastmammor, fosterpappor, ­adoptivföräldrar, regnbågsfamiljer – det finns ett ­oändligt antal olika sätt att ­organisera en familj. Och ­alternativen har blivit mer synliga under det senaste decenniet – vilket fått vissa att tala om ”kärnfamiljens död”.
Men den är en myt. De allra flesta som föds i Sverige växer upp i det som vi kallar för den traditionella ­kärnfamiljen, som dock inte är något gammalt fenomen.
– Vi är väldigt formade av vår egen tid och uppväxt och vill gärna tro att kärnfamiljen är det bästa för ­barnet. I själva verket hänger kärnfamiljens ­konstruktion mer ihop med hur ­samhället, ­arbetslivet och lagstiftningen ­i övrigt ser ut, säger Sofia ­Engström.
Hon är övertygad om att möjligheten till alternativa sätt att leva sitt familjeliv har ökat livskvaliteten för många. Till ­exempel är det inte alls lika ”skamligt” att vara skilsmässobarn nu jämfört med tidigare.
– Vi ska dock inte överskatta hur våra värderingar påverkas, det tar tid. Den som inte lever i kärnfamilj möter ofta motstånd, både hos andra individer och hos institutioner. Vi har mycket förutfattade förväntningar på att det varje bakom barn ska stå en mamma och en pappa.

Detta är en låst artikel. Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa. Logga in