Petningen av Baggio delar Italien

Italien är delat i två läger: för eller emot förbundskaptenen Arrigo Sacchi. Läget är så allvarligt efter att han bytt ut Roberto Baggio i matchen mot Norge, att frågan flyttat från tidningarnas sportsidor till politiksidorna där, i vanliga fall, de smutsiga inrikespolitiska frågorna behandlas.

Gjorde Sacchi rätt eller fel

I en tidning säger Baggio att hans VM är över, men jag ger Sacchi rätt. Fotboll är som politik: det gäller att vinna och det gjorde Italien. Baggio är heller inte känd som en kämpe eller ledare på plan. Han är en typisk medgångsspelare och i det läge som uppstod efter målvakten Pagliucas utvisning hade Sacchi inget val. Men det var ett tufft beslut och jag vågar inte tänka på hur italienarna reagerat om man förlorat matchen mot norrmännen.

Men nu gjorde man inte det och då är det bara att gå vidare. Man måste också beundra det italienska laget för deras kämpainsats. En man mindre på plan och flera spelare svårt skadade. Men det är typiskt för italienska lag att har de börjat kämpa, som de gjorde i Norgematchen, så fortsätter de matchen ut. Mot Irland var det tvärtom. Där var de säkra på seger, men kunde inte byta spelstil när det började ta emot.

Nu tror jag att vad som helst kan hända. Att Baresi är borta för resten av VM kanske bara är bra. Han har inte varit speciellt bra hittills. Däremot var det konstigt att Sacchi bytte in Appolonia och inte Minotti på liberoplatsen. Båda spelar för Tomas Brolins Parma, men Minotti spelar libero och är dessutom farlig målgörare vid hörnor. Men han kanske inte är samma kämpe som Appolonia.

Kanske kan detta VM utveckla sig på samma sätt för italienarna som VM i Spanien 1982. Då började de också darrigt i gruppspelet, bara för att sluta som världsmästare.

En sak är i alla fall säker: Italien kommer att stå stilla klockan halv sju på tisdag kväll när de möter Mexiko. En match som alla supportrar livligt diskuterar och är mycket nervösa inför. Bra är att båda gruppmatcherna går samtidigt och att inget lag kan gå in för att spela oavgjort. Bara segrar räknas, så det borde bli bra och spännande fotboll.

Här nere skriver man också mycket om Sverige och framför allt om Jonas Thern. Här i Florens säger Fiorentinas tränare att han vill ha Thern till sitt lag. Själv såg jag bara första halvlek av svenskarnas match mot Ryssland så jag har inte sett Martin Dahlins nickmål. Men jag har förstått att de var vackra. Kul att det går så bra och jag tycker också det var rätt att flytta ner Brolin på mittfältet. Det är där han hör hemma. Nebio Scala, Parmas tränare, berättade för mig ett par veckor före VM att i klubblaget tänker han matcha Brolin som innermittfältare nästa säsong. Där kommer han mer till sin rätt. Det kanske betyder att Sverige framöver får Thern och Brolin på mitten några år framöver.

Jag tycker den fotboll som spelats hittills i VM har varit bra. Argentina och Brasilien har övertygat mycket på mig och Maradona har överraskat med bra spel två matcher i rad. Favoriterna till slutsegern är fortfarande de samma: Tyskland, Brasilien, Argentina och kanske Italien. Belgien kanske också kan sticka upp.

Om inte Sverige överraskar förstås. Bäst att ta en match i taget. På tisdag gäller det att hålla tummarna i många timmar. Först Italien mot Mexiko och sedan Sverige mot Brasilien. Det blir något att se fram emot.