Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-17 04:02 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/arkiv/sport/sveriges-basta-sedan-56-tack-vare-mental-traning/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sport

Sveriges bästa sedan -56 tack vare mental träning

Efter Mikael Ljungbergs triumf är Sverige, sett till antalet guld, på väg att göra sitt bästa OS sedan 1956 i Melbourne. Framgångarna kan delvis tillskrivas en satsning på mental träning.

SYDNEY. Efter vinter-OS i Nagano 1998 var kritiken hård. Svenska idrottare visade gång på gång tecken på att svikta i avgörande ögonblick.

I Sydney har mer än en svensk varit bäst när det gäller. Det handlar inte bara om guldmedaljörer som Pia Hansen, Jonas Edman, Lars Frölander och Mikael Ljungberg. Även häcklöparen Robert Kronberg, bronsräddande simmerskan Anna-Karin Kammerling och bågskytten Magnus Petersson är exempel på svenskar som presterat över förväntan.

Sveriges olympiska kommitté (SOK) tog konsekvenserna av Nagano och inledde en satsning på mental träning. Samordnare för projektet är Olle Anfeldt, beteendevetare vid Örebro universitet.

- Den mentala träningen i svensk idrott har inte varit underskattad, däremot eftersatt, säger Anfeldt, som under tisdagen följde Ljungbergs guldmatch på plats i Sydney.

Anfeldt säger att hans arbete inte mer än inletts, men att OS-truppen varit väl förberedd mentalt.

- Signalen från SOK har varit tydlig. Vi vill ha resultat och jag ser att de aktiva tagit detta på allvar. Att sedan några lyckas och andra inte är naturligt, säger Anfeldt.

Mitt i framgångarna finns det svenska idrottare som behövt hjälp under OS. En av Anfeldts uppgifter har varit att få dessa att tänka i rätt banor.

- Men jag är inte säker på att den här akuta krishjälpen fungerar. Det stora arbetet måste alltid göras på hemmaplan, säger Anfelt.

Han ser sitt arbete som mer långsiktigt. Nyckelordet i satsningen är närhet. Många aktiva har sina egna mentala rådgivare. Anfeldts uppgift är att samordna och bygga upp en dialog med den aktive och dennes tränare.

- Det finns mycket att jobba vidare med. Man kan säga att vi fått verktygen och ska slipa dem. En del idrotter är bättre än andra på att arbeta med mental träning, säger Anfeldt.

Han nämner Robert Kronberg som ett bra exempel på en löpare som förmått prestera sitt bästa i ett avgörande läge. Finalisten på 110 meter häck är också en av flera svenskar som lyckats bra, trots att de kommit in i truppen sent. Skyttarna Pia Hansen och Jonas Edman är två andra. Anfeldt säger att det inte behöver vara en tillfällighet.

- De kanske har kunnat vara mer avspända. Det finns en risk för att det här med OS blir så fruktansvärt stort och att man hetsar upp sig.

Efter OS ska han och kollegan vid Stockholms universtitet, Peter Hasmén, med hjälp av en enkät till OS-truppen och några fördjupningssamtal komma med en utvärdering. Detta ska ligga till grund för arbetet fram mot OS i Aten 2004. Där är det svenska målet 20 medaljer.

Jens Littorin

© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt