Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-13 17:10 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/arkiv/stockholm/byggherren-som-satsar-allra-hogst/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
STHLM

Byggherren som satsar allra högst

Han är Bonnierarvingen som valde bort att jobba inom Bonnier. I stället gör han om fabrikslokaler till lyxiga bostäder. Ny planerar byggherren Oscar Engelbert tre spektakulära nybyggen. – Det behövs lite ny arkitektur i Stockholm. Här har inte byggts något spännande sedan Globen.

Oscar Engelbert är på språng. Tutar det inte upptaget i hans telefon har han affärsmöten eller är i New York, där han äger en lägenhet i samma hus som Nicole Kidman. Nu blomstrar affärerna för Oscar Properties, företaget han grundat. I tio år har han omvandlat lokaler till bostadsrätter. Men nu blir det nybyggen, både på Torsplan och på Gärdet. Mest omtalat är den 47 våningar cylinderformade skyskrapan vid gasklockan i Hjorthagen, ritad av Herzog et de Meuron.

– Våra bostäder är väl lite lyxigare än många andra, men vi kan ju inte ta ut mer än vad folk är beredda att betala. De som har råd att köpa i Djurgårds­staden kommer att ha råd att köpa hos oss också, säger Oscar Engelbert.

Att pengar är en drivkraft hymlar han inte med, eftersom det möjliggör häftigare byggprojekt. Däremot ser han sig inte som en person med makt. Makten över stadsbilden ligger hos politikerna, menar han.

– Jag ger förslag på vad jag vill genomföra, sen är det upp till politikerna att säga ja eller nej. Jag bygger bostäder och jag kan inte se hur jag är en maktfaktor i det.

Billigare bostäder, som studentlägenheter, är ingenting Oscar Engelbert har tänkt bygga – än så länge.

– Jag tror att man ska hålla sig till det man är bra på. Vi är bra på att konvertera historiska fastigheter och kontorshus till bostäder. Det är svårt att göra student­lägenheter av det. Studentbostäder vore ett helt nytt affärsområde och just nu har vi tillräckligt med det vi gör.

Med sin välstrukna skjorta och sitt bakåtkammade hår utstrålar han både självsäkerhet och pondus. Från att ha florerat på vimmelbilder från Stureplan i sitt unga vuxenliv har småbarnspappan Oscar Engelbert bytt uteliv mot familjeliv. Men offentligheten som framgångarna fört med sig är inte enbart positiv. När frågorna handlar om familjen och barnen blir det tvärstopp.

– För mig i mitt jobb, där kan jag förstå att det finns en nyfikenhet, där svarar jag också gärna på frågor. Men varför ska jag blanda in mina barn? Det tycker jag känns jobbigt.

Han om någon borde veta – offentligheten har han vuxit upp med. Mamma Christel är barnbarn till Albert Bonnier, och familjeföretaget Engelbert som startades 1920 av hans farfars far har han nu tagit över från pappa Peter. Som barn beskriver Oscar Engelbert sig som ett rastlöst energiknippe som ville göra allt annat än det som sattes framför honom. Trots att middagssamtalen ofta rörde företag var en framtid som entreprenör långt ifrån solklar.

– Jag ska inte säga att jag var förvirrad, jag tänkte helt enkelt inte på vad jag ville bli. Det fanns ingen utstakad väg. Jag visste inte att jag skulle hålla på med fastigheter varken när jag var tio, femton eller tjugo­fem år.

Trots detta startade han sitt förs­ta företag redan som 18-åring, då han åkte runt till olika hamnar för att sälja in plast för att täcka båtar.

– Jag hade ingen aning om vad jag gjorde när jag började. Jag hade absolut ingen utbildning, jag kunde ingenting om företagande. Första företaget gick ju inte så bra heller.

Företaget avvecklades och ett nytt företag inom utbildningsbranschen startades. Men även detta före­tag gick i stöpet, då han i samma veva blev lurad på en stor summa pengar. En tid efteråt la han all energi på att försöka få tillbaka det som tillhörde honom. Hur mycket pengar det handlade om vill Oscar Engelbert inte säga, men han har fortfarande inte fått tillbaka dem.

– Det var svårt, jag ville inte formas av att ha blivit lurad till att misstro alla i min närhet. Däremot måste jag vara mer på min vakt och göra min hemläxa.

Oscar Engelbert slår ifrån sig alla antaganden om att hans släkt ska ha hjälpt honom med ekonomisk uppbackning eller möten med affärskontakter i början av hans karriär. Hans lycka beror enligt honom själv på att han fick förtroendet att köpa den där första lediga fabrikslokalen. Sedan dess har det bara rullat på. För att lyckas som företagare krävs att man inte är rädd för att misslyckas, menar han. Oscar Engelbert är inte rädd för någonting, förutom att någonting ska hända hans barn.

– Nej, det skulle vara ormar i så fall.

Med tre mastodontprojekt framför sig tillåter han sig inte att drömma om ännu ett bygge.

– Om vi bygger gasklockan med Herzog et de Meuron, Tors torn med Rem Koolhaas och ett stort hus på Gärdet med Bjarke Ingels, då kan jag nog inte säga annat än att jag fått genomföra mina drömprojekt.

Oscar Engelbert

Det bästa med Stockholm:

Årstiderna, skärgården och den utveckling vi ser i Stockholm i dag, allt ifrån nya restauranger till hur gränser mellan stadsdelar suddas ut. Nu rör sig stockholmarna mer mellan stads­delarna.

Det sämsta med Stockholm:

Mörkret och de kalla vintrarna.

Kan jag inte leva utan:

Förutom mina barn så kaffe och mina juicer, jag är juicenarkoman.

Fulaste ­byggnaden:

Åh, det finns så många. Jag kan inte säga att det finns någon byggnad som är otroligt mycket fulare är någon annan. Det jag kan säga är att det har producerats väldigt mycket fula byggnader på bostadssidan, inte nödvändigtvis på kontorssidan, de senaste 7–10 åren. Man har tappat kvalitet och saknar bra arkitektur. Jag kan tycka att också fula hus är snygga. Jag gillar variation, det är när det blir så många som det blir fult.

Snyggaste­ byggnaden:

Skulle jag förvränga frågan så skulle jag nog säga att Skogskyrkogården är den vackraste platsen i Stockholm.

Var skulle du helst vilja bo:

Jag bor bra där jag bor.

Gör jag aldrig:

Latar mig.

Gör jag helst:

Jobbar, reser och är med mina barn.

Det här ser jag fram emot:

Hösten, med många spännande utmaningar. Jag ser också fram emot att bli gammal.

Mina planer i helgen:

Det är mitt ständiga huvudbry. Jag är så rastlös och vill hitta på nya saker, det är ett ständigt arbete med att hitta på vad man ska göra.

Ålder: 36

Familj: Två barn, 2 och 6 år.

Bor: Inne i stan.

Tjänar: Det har jag inte koll på.

Intressen: Mitt jobb, konst, arkitektur.

Utbildning: Ingen alls.

© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt