Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
STHLM

Frågor och svar. Tiggarna i Stockholm

– DN har kontrollerat faktauppgifter så långt det går genom att tillbringa tid med familjen, kontrollera id-handlingar och familjens kontakter med ideella organisationer i Sverige och i Rumänien, säger Josefine Hökerberg, reporter på DN.

– DN har frågat familjemedlemmarna enskilt och jämfört deras berättelser och även skuggat familjen på avstånd. Familjen har låtit registrera sina id-handlingar på rumänska ambassaden i Stockholm och hos Stockholms socialtjänst, vilket tyder på att de inte är del av ett kriminellt nätverk, säger Josefine Hökerberg.

Det finns ingen som har i uppdrag att räkna och kontrollera tiggarna, men Peter Enell, kriminalinspektör vid Citypolisen, säger att tiggeriet i Stockholm ökat de två senaste åren.

– Nu för tiden är det aldrig tomt på de kända platserna utan folk byter av varandra och kommer hit i omgångar, säger han.

Tiggeri är lagligt i Sverige. Det är först när ofredande eller misstänkt människohandel kommer in i bilden som polisen kopplas in, men för att det ska ske krävs antingen:

– Att en tiggare uppför sig så påstridigt att det räknas som ofredande.

– Att polisen får en konkret misstanke om människohandel (tvingat tiggeri), säger Per-Uno Johansson, chef för utredningsenheten på Gränspolisen.

– Den stora delen ser inte ut att vara det, men det är organiserat i form av att familjer reser ihop och kanske betalar någon för att organisera resan, hitta boende och platser man ska tigga på, säger Kajsa Wahlberg på Rikspolisstyrelsen.

– Det som ser skumt ut för en vanlig Svensson är ofta rent praktiskt organiserat tiggeri. Man åker gärna ihop och samordnar tiggeriet, den som har bil kör runt de andra till olika platser och den som kan skriva och läsa hjälper till att växla pengar. Jag har inte sett något tecken på att någon skulle vara tvingad att tigga eller att det finns en stor chef, säger Peter Enell, kriminalinspektör vid Citypolisen.

– Så länge det är frivilligt är det inte kriminellt. Om personer betalar någon för att ta sig hit och lovar att ge personen en del av inkomsten handlar det snarare om en dålig affärsuppgörelse, säger Per-Uno Johansson, operativ chef på Gränspolisen.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.