Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Hans biokolsmagi gör stan till en exotisk trädgård

Tre delar grus och en del biokol med näring. Det är dunderkuren som snart ska fylla Stockholms stads alla planteringar. Fröet till hela biokolsprojektet såddes i blomjorden hemma hos stadens trädspecialist Björn Embrén. – Jag blandade biokol i jorden och effekten var helt magisk, säger han.

För trädspecialisten Björn Embrén har jobb och hobby sedan länge växt ihop. Villan söder om stan ligger inbäddad i perennodlingar med originalrabatter framgrävda från tiden när Gustaf Fröding en gång bodde här. Vid en bergvägg klättrar rhododendron med knopp som bara väntar på värmen. Sällsynta alpina stenpartiväxter och nejlikor växer i egentillverkade tråg fyllda med grus och kol.

Orkidéer har varit hans passion sedan decennier och med dessa upptäckte han biokolets fantastiska verkan. I verandafönstret står de svårflirtade älsklingar han länge bara drömde om att odla – Masdevallia.

– Kol, bark och vitmossa är grunden för orkidéer. Det har alltid funnits med mig. Men de här var några jag aldrig trodde att jag skulle kunna odla. De skimrar elektriskt rosarött och blommar flera gånger om året, säger Björn Embrén.

Husets verkliga gröna oas har mer fönster än vägg och rymmer hundratalet växter – ärvda, fådda eller köpta. Allt från sällsynt hartassormbunke till klätterfikus och begonia. De flesta planterade med grus, bark eller jord och blandat med mirakelkuren biokol.

– Det var magiskt. Jag trodde inte att det var sant hur otroligt bra allt växte när jag blandade kol i jorden, kolen består upp till 70 procent av porer som tar upp näring och vatten, växterna fick nytt liv.

Kunskapen är långt ifrån ny. Förr lade svenska bönder ofta kol i potatislandet för att förbättra skörden. I Amazonas djungler användes Terra Preta ”svart jord” redan för 2 500 år sedan för att göra regnskogen odlingsbar, men tekniken föll i glömska.

Receptet fanns i Björn Embréns huvud när han 2009 undrade vad han skulle göra med 300 kvadratmeter gräsyta i Enskede. Man hade testat att fylla en meter tjocka växtbäddar med hälften kol och hälften grus med oväntat gott resultat. Nu schaktades fyllmassan bort, ersattes med kolmaterial och man planterade blomsterapel, blommande körsbärsträd.

– Det var helt hårresande. Vi hade inte sett något liknande tidigare. Det var nästan svårt att ta in hur bra det växte, träden ökade med en meter i kronbredd på bara ett år från första växtsäsongen.

Efter upptäckten kontaktade han experten Lars Ulander docent i miljöanalys, då vid Uppsala universitet, för att få en föreläsning om biokolets verkan, både som jordförbättrare och dess inverkan på klimatet. Han hänvisade i sin tur till Mattias Gustafsson som hade kunskap om biokolstillverkning och snart föddes idén om hur Stockholm skulle kunna bli självförsörjande på det svarta guldet. Vinsten i Bloomberg Foundations internationella innovationstävling gav startpengar till den splitternya biokolsanläggningen som invigs i januari i Högdalen. Där ska 300 ton biokol produceras varje år av Stockholmarnas trädgårdsavfall.

Björn Embrén hoppas kunna byta ut all jord i stadens planteringar mot biokolsblandning inom fem år. Han basar över 40 000 stadsträd och påminner om att träd som planterades i betongen på Sergels torg 1962 fortfarande har samma storlek som när de köptes.

– Förr sade man att det tog sju år för träden i Stockholm att börja växa. Marken är så dålig att det är svårt för rötterna att etablera sig. Nu går de i gång direkt. I det här öppna materialet växer de så snabbt de kan, säger han.

Resultatet av arbetet med biokol har redan börjat skönjas runt om i staden. Vid Hornstull står juvelen i smyckesamlingen, Pavlonian, ett kejsarinneträd som ingen trodde skulle vara härdigt på våra breddgrader.

– Vi kommer att se mer blommande träd i Stockholm och växtsäsongen förlängs. Förr var det mest stora lönnar och lindar, nu kan vi ha mer exotiska träd som magnolia, körsbär och andra blommande träd.

Bäst är ändå den långsiktiga miljöeffekten man får av att binda kolet i marken i en kolsänka som befriar luften från farlig koldioxid. Om trädgårdsavfallet läggs i vanlig kompost bryts den ned och koldioxiden släpps ut i atmosfären igen.

För att inspirera Stockholmarna att lämna mer trädgårdsavfall planerar man att dela ut biokolspåsar för att fler ska få del av dess jordförbättrande och klimatsmarta effekt.

– Det blir så påtagligt när man håller kolbiten i handen och förstår vad den gör, säger Björn Embrén.

Biokolet används även i stadens växtbäddar för att filtrera dagvatten och har väckt intresse bland forskare och de som arbetar med träd i urbana miljöer i Sverige och världen.

– Det här vi startar upp nu i Stockholm går nästan inte att greppa. Det är som en atlantångare, den går inte att stoppa. Tänk att det satsas hundratals miljoner på artificiella kolsänkor. Gör kol i stället och gräv ned det i marken, det är ju så enkelt, säger Björn Embrén.

Biokol

Biokol går att köpa färdig och näringsberikad på plantskolor och byggmarknader. Alternativt tillverka egen, beskrivs på internet.

I befintlig jord blanda in upp till 20 procent biokol, vid frösådd blanda ner biokol i såfåran. Rensa bort jorden från rötterna, enklast med trädgårdsslang. Var försiktig och gör det inte en solig dag. Vattna ordentligt.

Utomhusväxter

Perenner, buskar, träd och sommarblommor växer bra i en blandning av tre delar grus och en del biokol. Vattna med en promille grönska i vattnet. Du kan också använda sex delar grus, en del biokol och en del kompost.

Orkidéer

Blanda tallbark, biokol och lite vitmossa. Vattna med en promille Blomstra en gång i veckan genom att skölja krukan i vattenhon och låta den rinna av ordentligt.

Källa: Björn Embrén

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.