Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-21 17:05 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/arkiv/stockholm/sa-byggs-tranebergsbron-om-tranebergsbron-breder-ut-sig/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
STHLM

Så byggs Tranebergsbron om: Tranebergsbron breder ut sig

Tranebergsbron anses av många vara en av Stockholms vackraste broar. Men den är i dag hårt sliten. Efter många turer är det nu klart för ombyggnad av den stora länken mellan västerort och innerstan. Bygget börjar om tolv dagar och år 2004 kommer bron att stå klar med två ombyggda brobågar och en helt ny, tredje brobåge.

Av Gunnar Sörbring

Om tolv dagar tas det första spadtaget för den stora om- och tillbyggnaden av Tranebergsbron, stockholmarnas stora förbindelselänk mellan västerort och innerstan. Det är inte bara de nuvarande två brobågarna som ska byggas om, utan en tredje, helt ny brobåge ska byggas för att göra bron bredare.

Bron trafikeras varje dygn av 75 000 fordon och är nu så nedsliten att det enligt Vägverkets och gatukontorets experter inte längre finns något alternativ till en total ombyggnad.

Sedan december 1997 är det förbjudet för tunga lastbilar och bussar att köra på bron. Risken är nämligen uppenbar att ett tungt fordon kan slå hål i brobaneplattan. Den är så sliten och saltangripen att den på en del ställen har vittrat ned till några centimeters tjocklek.

Brons farbaneplatta och kantbalkar har blivit allvarligt skadade av salt, fukt och frost. På vissa ställen är det i stort sett bara armeringen och beläggningen som håller fordonen uppe. Även pelarna är hårt angripna. Oc på pelarna finns det stålbalkar som bär upp brobaneplattan. Balkarna är så spruckna i svetsfogarna och så rostiga att de måste bytas ut.

Om någon fordon skulle slå igenom betongen skulle det dock inte hamna i vattnet 30 meter ned utan fångas upp av armeringsnätet under brobaneplattan. En nog så ruggig situation, som dessutom skulle leda till körfältsavstängningar och trafikkaos i Stockholmstrafiken.

Den ombyggnad som snart startar kommer att bli ett stort skådespel för stockholmarna under lång tid och kommer att märkas och kännas av ordentligt fram till år 2004, då renoveringen av bron är klar.

Det första spadtaget är en mer formell högtidlighet. Men redan i slutet av februari sätter byggföretaget Peab upp sina bodar, och i mitten av mars kommer stockholmarna att kunna se att arbetet har startat.

Då börjar spontningsarbetena för den nya tredje brobågen, då stora järnsponter placeras i strandkanterna, på Alvikssidan och på Kristinebergs-/Fredhällssidan. I september börjar arbetet med att montera den stålbåge som är stommen i den nya, tredje brobågen.

600 miljoner kronor kostar det att bygga om bron. Själva kontraktssumman med Peab, som har fått uppdraget, är knappt 460 miljoner kronor, men man har också plussat på med tilläggskostnader av olika slag.

För detta får man en total renovering av de två nuvarande brobågarna och en helt ny tredje brobåge. De tre delarna kommer dock, liksom de två som finns i dag, att uppfattas som en enda, sammanhållen bro.

När allt är klart om fem år kommer körfälten för bilarna att vara mycket bredare än dagens, och med ordentliga vägrenar. I dag är körfälten inte bara mycket smala utan har också sidohinder direkt på sidan, vilket gör att körfälten känns ännu smalare än de är.

Den nya bron kommer också att ha en sex meter bred gång- och cykelbana.

Ombyggnaden omfattar inte bara själva broarna utan hela sträckan från Drottningsholmsvägen vid Alviksplan till Fredhälls trafikplats. Tunnelbanans tre broar över Margretelundsvägen, Tranebergsslingan och Nordenflychtsvägen kommer också att renoveras.

Vägverket försäkrar att målet är att alla som färdas över bron ska kunna göra det som vanligt under ombyggnaden, både de som åker bil, cyklar och går och de som åker tunnelbana.

-Vi kan inte se att det ska behöva leda till störningar, speciellt inte som man bygger en ny, tredje brobåge som trafiken kan ledas över på när de andra brobågarna byggs om, säger Torgny Pettersson, projektledare på Vägverket.

Fakta/Tranebergsbrons historia

+ Den första Tranebergsbron byggdes som en flottbro 1787 på uppdrag av kung Gustav III som en del av den nya vägen mellan Stockholm och Drottningholm.

+ Efter ytterligare två broar invigdes den nuvarande Tranebergsbron 1934. Sedan dess har bron varit den stora länken mellan västerort och innerstan.

+ Tranebergsbron är totalt 580 meter lång och vilar på två 181 meter långa parallella betongbågar och trafikeras i dag av 75 000 fordon per dygn.

+ 1969 omisolerades broplattan.

+ 1979 konstaterades så omfattande skador på farbaneplattan att bron måste byggas om.

+ 1980-1994 gjordes omfattande betongundersökningar. Nya betongundersökningar 1997 visade att bron hade blivit så dålig att ett tungt fordon skulle kunna slå hål i broplattan.

+ Från och med december 1997 är det förbjudet för tung trafik, både lastbilar och bussar, att åka på bron.

+ 2004 ska renoveringen av Tranebergsbron vara klar.

© gunnar.sorbring@dn.se

08-738 19 41

© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt