Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-24 09:48 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/arkiv/stockholm/sidenvaveri-far-nytt-liv-industrilokal-med-anor-visas/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
STHLM

Sidenväveri får nytt liv. Industrilokal med anor visas

Av EVA-KARIN GYLLENBERG

Normalt visas fabriken bara för grupper som bokat tid i förväg, men i dag och i helgen har enskilda chansen att få titta in i K A Almgrens sidenväveri på Repslagargatan på Söder.

På Almgrens väveri, som nu visas av Rune Lemon från Stolta stad, har tiden stått stilla. Nedanför vävstolarna står väverskornas skor kvar, slitna och dammiga som synliga bevis från verksamheten som lades ner för 18 år sedan.

Efter andra världskriget vävdes endast ordensband, men marknaden var om inte mättad så näst inpå. Det var bara att bomma igen 1974.

Sedan dess har väveriet stått tomt. I fjol öppnades lokalerna igen av Oscar, den femte generationen Almgren, som ville låta väveriet leva vidare.

Välbevarad miljö

När Stockholms stadsmuseum inventerade Stockholms industrimiljöer för några år sedan skrev man om Almgrens:

"Almgrens sidenväveri med bevarad utrustning är ur kulturhistorisk och industrihistorisk synpunkt synnerligen märklig från såväl svensk som internationell synpunkt och bör därför bevaras intakt. En industri- arbetsmiljö med 1800-talskaraktär är här bevarad. Få sådana finns kvar med maskinutrustning och annan inredning bevarad."

Detta väveri startades av Knut August Almgren, som studerat sidenväveriets ädla konst i Lyon i Frankrike på 1820-talet.

Och detta trots att han inte var fransman. Han utgav sig för att vara från Strasbourg (när folk undrade över hans accent) och lyckades lära sig väva och behärska det allra nyaste inom sidenväveriet - jacquardtekniken.

Den bygger på att man använder särskilda hålkort för att väva mönster. Varje mönster kan kräva upp till ett par tusen hålkort.

Hovleverantör

Metoden togs i bruk i Sverige 1830, året efter det att Almgren hade kommit hem från Frankrike, och han hade ett ordenligt försprång gentemot de andra svenska sidenvävarna.

Almgrens fick många beställningar från hovet. Bland annat vävdes tyget till drottning Josefinas kröningsklänning här år 1844. I de gamla orderböckerna återfinns flera beställningar på det vackra möbeltyget med eklövskransen runt de tre kronorna. Det beställdes inte bara av Stockholms slott utan också av Operan, riksbanken och Ministerhotellet i Paris.

- Som mest fanns här 288 anställda på tre plan, men det är bara ett plan som är museum, säger Rune Lemon, där han visar runt i fabrikslokalerna.

I ett av rummen är Hans Thomsen från Hemse i full färd med att varpa en väv i kypert med tio skaft.

Hans är en av två svenskar som har gesällbrev i handvävning och det är han mycket stolt över.

- Det är fantastiskt att få handskas med äkta silke. Det är svårt, men väldigt spännande, säger Hans.

Dyra sjaletter

Besökarna i väveriet kan få se prover på de klädesplagg och tyger som vävts på Almgrens. Från de kungliga tygerna med tre kronors sigill till de stora sjaletterna, som var väveriets verkliga storsäljare.

- 1874 stod väveriet på topp. Då sålde man 98 000 sjaletter på ett år. Det är rätt bra med tanke på att en piga kunde få arbeta ett helt år för att kunna köpa en sjalett, berättar Rune Lemon.

Och på den tiden då väverskorna tjänade 6 kronor i månaden kostade det gula tyget som hovet beställde 11 kronor metern . . .

© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt