Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Sommarnostalgi. Trött på att bada eller less på att vänta på värmen? Varför inte koppla av med lite stockholmiana? Eva-Karin Gyllenberg tipsar om sommar­läsning.

Stadens kyrkor i nytt praktverk

”Kyrkornas hemligheter”

Förläggare: Thomas Magnusson

Medströms Bokförlag

Regalskeppet Vasas akter och tyska kyrkans orgel – har de något gemensamt? Svaret är ja. Båda skapades av ­Sveriges främste trä­snidare under stormakts­tiden: Mårten Redtmer.

Detta kan man läsa mer om i detta praktverk om Stockholms kyrkor. Som sig bör finns här ett fylligt kapitel om Storkyrkan ­illustrerat med 30 av sammanlagt 600 bilder i boken, men också om mindre kyrkor som Olaus Petrikyrkan på Gärdet, Allhelgona­kyrkan på Södermalm, Djurgårdskyrkan och Finska kyrkan i Gamla stan. Plus ett antal kyrkor runt om i länet. Alla har sin historia.

Även frikyrkor finns med i denna fullmatade bok.

Två av kapitlen i boken är för övrigt skrivna av den katolske biskopen Anders Arborelius, som påven nyligen utsåg till kardinal.

De fattiga fick odla potatis i Tanto

”Tanto 1917”

Stella Fare

Koloniträdgårdsföreningen Södra ­Tanto­lunden

Hade det inte varit för den stora potatisbristen i första världskrigets slutskede hade det kanske aldrig blivit något koloniområde i Tantolunden. Det var en av anledningarna till att de stora potatiskravallerna bröt ut våren 1917. Myndigheterna gav klartecken till potatisodling för Södermalms fattigaste som fick tio kilo sättpotatis var att odla på de lotter som upprättades i södra Tanto. Av dessa potatisland blev det så småningom koloniträdgårdar och i år firar föreningen sitt 100-årsjubileum. I skriften får man sig inte enbart potatis till livs utan även lagom portioner koloni- och Tantohistoria med allt ifrån friluftsteatern med Julia Ceasar som den stora stjärnan, till en genomgång av namnen på stigar och trappor i området, namn efter personer som betytt mycket för koloniområdet.

Xet från A till Ö

”Sven Xet Erixson A-Ö”

Idé och text: Leif Magnusson

Xet-museet

Den som tycker om att lista företeelser från A till Ö brukar garanterat stöta på patrull vid två bokstäver. Den första är Q, den andra är X. I den här boken är den sistnämnda bokstaven den kanske allra lättaste av alla bok­stäverna i alfabetet eftersom boken handlar om Tumbas store konstnär Sven Xet Erixson, (1899–1970).

Leif Magnusson, som var drivande vid tillkomsten av såväl Xet-sällskapet som Xet-museet har i denna ABC-bok sammanställt en mängd fotografier och konstverk och kryddat dem med ord och uttryck i alfabetisk ordning. På Q står det Quo Vadis (vart går du?) och här skriver Leif Magnusson att Xet ”steglöst tar sig över hinder”. Xet förknippas både med Tumba och Tattby som därför fått samsas på bokstaven T eftersom han föddes i Tumba och dog i Tattby (i Nacka kommun).

Kyrkan som blev privatbostad

”Trefaldighetskyrkan på Majorsgatan”

Tulla Grünberger

Balkong Förlag

Det finns många kyrkor i huvudstaden, både Svenska kyrkans och andra. Och så finns det kyrkor som inte längre fungerar som kyrkor. Dit hör Trefaldighetskyrkan på Majorsgatan, en kyrka som många säkert inte hört talas om, lika lite som de vet var Majorsgatan är belägen.

Ett kvarter från Östermalmstorg ligger denna numera avkristnade kyrka, som byggdes i nygotisk stil 1894. Den fungerade som kyrka i 120 år och förklarades som byggnadsminne 1970.

Hösten 2014 såldes kyrkan till en privatperson och därför är det värdefullt att man med bokens hjälp får se hur kyrkorummet ser ut, när det nu inte längre är tillgängligt för allmänheten. Men boken handlar inte enbart om Trefaldighetskyrkan. Den handlar om såväl frikyrkobyggnader i Stockholm som om metodismens rötter.

Nostalgi i massor

”Stockholmsbagateller. Nostalgiska fragment av en stad”

Jan A Rune

Trafik-Nostalgiska förlaget

För den som är intresserad av kombinationen trafik, nostalgi och Stockholm finns det mycket att hämta i denna bok, som är ordentligt tryfferad med bilder från nu och då, i både färg och svartvitt. Här får man en tillbakablick på både kungliga fordon, hästskjutsar, spårvagnar, trådbussar och tunnelbanevagnar från den tiden då sätena var gjorda av galon och vagnarna befriade från klotter.

Här bjuds också på massor av rivningsnostalgi från Klarakvarteren då många vackra detaljer blev synliga först då grävskoporna gjort sitt.

Den som är road av gamla reklamskyltar, gatunamnskyltar i emalj, högertrafikomläggningen och roliga detaljer i Stockholms offentliga miljö får garanterat sitt lystmäte i denna bok, som dock hade tjänat på en rejäl korrekturläsning.

Fokus på spår i ny bokserie

”Pendeltågen”

”Tvärbanan & Nockebybanan”

”Roslagsbanan”

”Saltsjöbanan”

”Lidingöbanan”

Hans Harlén

Trafik-Nostalgiska Förlaget

Hans Harlén måste vara Stockholms flitigaste författare. Han publicerar böcker om huvudstaden på löpande band. Eller man skulle kunna säga att det går som på räls i detta fall.

Harlén har tidigare skrivit om Stockholms tre tunnelbanelinjer och gjort en sammanställning av Stockholms spårtrafik.

Nu har han gått vidare med fem skrifter om spårbunden trafik i Stockholms län. Det handlar om sex olika linjer och är ett måste för den som är road av trafik på spår.

Harlén berättar om både stort och smått utmed spåren. Som att Molnby, beläget 24,5 kilometer från Östra station, ligger 18 meter över havet. Han skriver att stationen förmodligen är den minsta i hela SL:s spårnät. Trots att stationen i Molnby endast trafikeras av 50 passagerare per dag finns här en väntsal med väggfasta bänkar. Författaren gör tillägget ”all övrig lyx får man hålla med själv”.

Medan Roslagsbanan är den äldsta linjen (invigd 1885) är Tvärbanan den klart yngsta, invigd i januari 2000. Till en början handlade det om sträckan mellan Gullmarsplan och Liljeholmen, en sträcka som 17 år senare är betydligt längre: från Sickla till Solna.

Skriften om Tvärbanan beskriver också Nockebybanans historia. Den gamla ”tolvan” som sedan 1952 går mellan Alvik och Nockeby gick från början på sträckan Tegelbacken–Ulvsunda via Alvik och Äppelviken. Tolvan har många trogna passagerare och protesterna blev starka när SL i januari 1974 tog beslutet att lägga till en nolla i linjenumret. Tolvan blev linje 120. Det tog drygt 14 år innan nollan ströks och allt blev ”som vanligt” på Nockeby­banan.

Kvinnorna som har fått egna gator

”Fruar och fröknar i Fruängen”

Dea-föreningen för kvinnohistoriskt museum

En av dem, Lotta Svärd, är diktad (av Johan Ludvig Runeberg), men de andra 25 kvinnorna har funnits i verklig­heten och alla har de fått en gata i Fruängen.

Om dessa mer ­eller mindre kända 26 kvinnor handlar denna skrift. Kvinnorna representerar olika områden i samhället. Det är banbrytare som Fredrika Bremer, Elsa Borg, Wendela Hebbe och Ellen Key. Det är skolförbättrare som Agnes Lagerstedt, Ellen Fries och Anna Sandström och en socialistisk pionjär som Kata Dalström.

En annan kategori är den som i skriften kallas ”De sköna konsternas företrädare”. Här återfinns Jenny Lind, Lina Sandell, Elsa Beskow, Hanna Pauli, Jenny Nyström och Eva Bonnier. Samtliga kvinnor beskrivs i ord och med foto/målning och läsaren bjuds dessutom på ytterligare lästips om dessa spännande kvinnor.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.