Samtal i gång inför FN:s klimatmöte

– Vi har börjat prata om konkreta texter när det gäller industriländernas åtaganden. Därmed har vi gått in i fullt förhandlingsläge, säger Agnes von Gersdorff som är biträdande förhandlingschef för Sverige.

Det innebär dock inte att den känsliga frågan om hur mycket länderna ska begränsa sina utsläpp har närmat sig en lösning. Än så länge finns det inget formellt förslag om detta.

Däremot har flera utvecklingsländer klart sagt att de utvecklade industriländerna måste åta sig stora minskningar mycket snart. Minst 40 procent mellan 1990 och 2020 har av flera länder satts som en lägsta gräns för hela världen. Det betyder att industriländerna måste göra långt större minskningar.

På konferensen kom förslag från Sydafrika och Filippinerna där bördan på respektive land också angetts. För Sveriges del skulle det enligt förslaget innebära en minskning med först 77 procent till 2017 och sedan med 96 procent till 2022.

Det är långt över de 30 procent mellan 1990 och 2020 som EU åtagit sig om det blir ett nytt internationellt klimatavtal.

På Bonnmötet har det rått oenighet om vad man egentligen ska diskutera i första hand. Utvecklingsländer vill ha procentmålen som första punkt utan att fördjupa sig i förutsättningarna för dessa.

EU och andra industriländer vill ha en samtidig diskussion om målen och hur man ska räkna fram dessa.

Trots oenigheterna anser de flesta bedömare att atmosfären vid klimatförhandlingarna förbättrats avsevärt sedan Barack Obama blev ny president i USA. Men de amerikanska förhandlingspositionerna är fortfarande långt ifrån klara.

– Bara det att USA skickar hit sin miljöminister att hålla ett anförande på ett tjänstemannamöte är oerhört positivt, säger Agnes von Gersdorff.

Lars-Ingmar Karlsson

lars-ingmar.karlsson@dn.se 08-738 10 59