Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-21 17:09 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/arkiv/teater/en-legend-ar-dod/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Kultur

En legend är död

Av CALLE PAULI

Rudolf Nurejev är död. Han blev 54 år.

Få inom dansens moderna historia har blivit så mytomspunna som Rudolf Nurejev. Han föddes 1938 och utbildades vid Kirovbaletten i Leningrad. När baletten gästspelade i Paris 1961 hoppade han av och begärde politisk asyl.

Han kom snart till Covent Garden i London där han blev partner till den tjugo år äldre Margot Fonteyn, som innan hon mötte Nurejev börjat planera att dra sig tillbaka. I stället fortsatte hon sin danskarriär ytterligare drygt ett decennium, och paret Nurejev-Fonteyn är i dag en legend inom danskonsten.

Själv såg jag dem i "Svansjön" på gästspel på Stockholmsoperan i mitten av sextiotalet och minnet av skönheten, precisionen och temperamentet i deras dans är bestående. Med innerlighet och värme gjorde de detta baletthistoriens mest utslitna verk gripande och nästan trovärdigt, samtidigt som de naturligtvis excellerade i briljant teknik. Nurejevs hopp diagonalt över nästan hela scenen väckte jubel som på cirkus. Han gav intrycket av att stanna ett ögonblick i luften, mitt i hoppet, och han landade på en fot och stod blickstilla, som en staty.

Spektakulär

Hans briljanta teknik, hans temperament och olika spektakulära inslag i hans liv är väl det som givit störst rubriker åt hans namn. De som samarbetat med honom talar också om intelligens, omdöme och snabbt intellekt.

- Han var en jättestor och fin artist och mycket sympatisk att jobba med, säger Birgit Cullberg.

- Han kunde ha fortsatt länge till om han inte blivit sjuk, han var en mycket fin dansare också som äldre.

En av de roller Nurejev gjorde till sin var Jean i Birgit Cullbergs "Fröken Julie". Han dansade den bland annat tillsammans med Cullbergbaletten på Cirkus 1981.

- Han var väldigt bra som Jean, säger Birgit Cullberg. Väldigt bra dramatiskt. Annars var han mest vacker och lyrisk, men hans uppfattning av Jean intelligent. Hans tankar och hans inlevelse gav honom en stark utstrålning som gick fram, både på scen och i TV.

Alltid bråttom

- Det var fruktansvärt roligt att jobba tillsammans med honom, fortsätter Birgit Cullberg. Vi sågs mest i studion eller på scenen. Men jag kände honom knappast privat. Han hade alltid så bråttom.

Rudolf Nurejev blev chef för Parisoperan 1983, och där kom ofta hans omsorger om modern koreografi på kollisionskurs med den konservativare publiksmaken.

1977 spelade han huvudrollen i en stort upplagd film om Rudolph Valentino, och han gjorde senare en roll i en spionfilm. Själv förhöll han sig kallsinnig till sina möjligheter som skådespelare:

- Hur skulle jag kunna tala från en scen, jag som är dålig på alla språk, inklusive ryska

sade han i en intervju.

- Jag skulle möjligen duga som sufflör.

Svårt sjuk

Sitt sista offentliga framträdande gjorde Rudolf Nurejev i oktober förra året, då hans uppsättning av "Bajadären" väckte jubel på Opera Garnier i Paris. Han mottog vid det tillfället en utmärkelse av franske kulturministern Jack Lang.

Nurejev var redan då svårt medtagen av sin sjukdom. Han leddes upp på scenen av två dansare och mottog sittande sin utmärkelse och tio minuters stående ovationer.

I ett uttalande efter Nurejevs död på onsdagen säger Jack Lang: "Denne dansens aristokrat skapade sina rollfigurer genom den passion han gav den och det liv han blåste i dem. Han gav sitt liv åt dansen. Till sitt sista andetag var han sin konst hängiven med samma insikt och generositet."

"Rudolf Nurejev dog i dag i Paris av en hjärtkomplikation efter en grym sjukdom", sade Nurejevs läkare Canesi i en kommunike. Sjukdomen har tidigare uppgivits vara aids.

© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt