Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-24 09:50 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/arkiv/utland/sarajevobor-bavar-infor-vintern/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Världen

Sarajevobor bävar inför vintern

Av DEAN E MURPHY

SARAJEVO. Ana Ivanovic rotar i sin sykorg och drar fram ett par röda stickade ylletofflor under en hög oavslutade stickningar.

- Dom är till dig, säger hon till en vän, med ögonen fulla av tårar. Du kommer att behöva dom när det blir kallare.

Ana Ivanovic är på väg att lämna Sarajevo som en av de oändligt många utmattade och dödströtta invånare som inte står ut med att tänka sig ännu en krigsvinter. Hennes händer är svullna sedan hon tvingats släpa vattendunkar och vedhögar upp till sin lägenhet i sluttningen nära Zetrastadion, där skridskotävlingarna ägde rum under 1984 års olympiska spel. Hon säger att hon har mardrömmar och plågsamma depressionsanfall.

- Numera stickar jag bara åt dom jag älskar, säger hon och stryker över en ofullbordad tröja som hon slutade sticka på för ett år sedan.

- Jag intresserar mig inte för något längre. Jag är trött. Jag har slutat vänta på att något skall hända, säger Ana, som är 53 år och förskollärare.

De små förbättringar i vardagslivet som skett den senaste tiden - som att vatten och elektricitet då och då fungerar - har också skapat ångest och blivit en plågsam påminnelse om hur dyster situationen blivit i denna en gång så blomstrande stad.

Sarajevoborna har länge känt sig övergivna av omvärlden i sin kamp för att avvärja bosnienserbernas belägring av staden, nu på sin trettionde månad.

Men att lämna staden är inte så lätt. Den bosniska armén behöver soldater för kriget och civila för att få till stånd fred.

Utan de 340 000 som sitter instängda här skulle det bosnienserbiska strypgreppet på Sarajevo väcka mindre internationell sympati, och sannolikt skulle de underbeväpnade muslimska bosniska styrkorna utsättas för större risker.

Invånare som har varit lyckliga nog att få utresetillstånd talar dämpat om sina planer, rädda att annars riskera sin förestående avresa. Ana Ivanovic har bara berättat för sina närmaste vänner.

För Ana Ivanovic tog det nästan ett år att samla ihop de nädvändiga papperna - ett pass, en auktorisation från de bosniska militärmyndigheterna, ett transitvisum för att kunna fara genom Kroatien och ett tillstånd att passera en tungt befäst tunnel nära flygfältet som leder till ett vänskapligt område utanför staden.

Och trots alla dessa dyrbara dokument är resvägen så farlig att resor organiseras i sista minuten för att kanske också avblåsas i sista minuten.

Ana Ivanovic har blivit strandsatt flera gånger, och nu har hon alltid en väska vid ytterdörren med kläder och familjefotografier.

Resan ut ur Sarajevo kommer att kosta henne omkring en tusenlapp, en enorm summa som hon bara kan klara genom att hennes son, som är lastbilschaufför i Tyskland, har skickat henne pengar.

- Jag kommer att vara orolig för mamma, säger hon med en gest mot en gammal kvinna som hukar framför gaskaminen i rummet intill. Jag har försökt övertala henne att följa med, men hon vill inte resa. Hon är det enda jag kommer att sakna i Sarajevo.

Copyright Los Angeles Times

© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt