Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-16 00:45 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/arkiv/varlden/flygattackerna-mot-ghouta-kallas-for-helvetets-eld/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Världen

Flygattackerna mot Ghouta kallas för ”helvetets eld”

Systrarna Noor, 10 år, och Alaa, 8 år berättar i en video om bomberna som faller över östra Ghouta. Med darrande röst ber de om hjälp och stöd.  Ännu en gång är Ghouta i fokus med allt intensivare flygattacker, i vad som kallas det sju år långa Syrienkrigets blodigaste attacker.

”Vi hör explosioner och ambulanser men det finns ingenting vi kan göra,” skriver de syriska systrarna Noor, 10 år, och Alaa, 8 år, på Twitter. I ett annat inlägg berättar de i en video hur natten skakades av bombningar. 

Eller det är deras mamma Shams Alkhateeb som skriver och lägger ut videor där barnen berättar om sin vardag i det krigsdrabbade området runt östra Ghouta, bara en knapp halvtimmes bilfärd från Syriens huvudstad Damaskus.

Ännu en gång är det sedan länge drabbade området skakat av intensiva flygbombningar. Under tisdagen dödades över 81 civila, enligt enligt det oppositionella Syriska människorättsobservatoriet (SOHR), som bevakar kriget från Storbritannien. Observatoriet räknar till minst 255 döda och knappt 1 000 skadade civila sedan i söndags, skriver nyhetsbyrån Reuters. Av dem ska 50–100 vara barn. Det kan vara det sju år långa krigets blodigaste dag.

Bilderna som kablas ut är inget annat än fruktansvärda. Föräldrar som i panik försöker lyfta upp sina skadade barn, barn som lika förtvivlat letar efter sina föräldrar och kroppar som ligger lindade i vita lakan på marken för begravning. Bland de vuxna kropparna, ligger flera små vita lindade kroppar. Ännu en gång är det barn som har dödats.

Ett annat barn som har blivit en symbol för den pågående situationen i östra Ghouta är 15-åriga Muhammad Najem som spelar in video, tar bilder och skriver på Twitter. Han berättar hur de letar efter mat, att de har en förlorad barndom utan skola och lek, att marken skakar och att hans vänner dödas.

”I dag dödades min vän och hans familj av ett stridsplan som satte stopp för deras liv”.

De tre barnens meddelande på sociala medier kritiseras för att vara propaganda och aktivism. Men även Unicef har tagit upp barnens svåra situation i Östra Ghouta och menar att så många som 12 procent av barnen är undernärda. I slutet av förra året dog minst fyra barn när en skola bombades, vilket ledde till massiv kritik.

Det är inte första gången som området är i fokus.

Ghouta, med runt 400 000 invånare som historiskt är ett lantbruksområde, har varit under belägring av den syriska regimens styrkor sedan 2013 och har regelbundet bombats av stridsflyg. Den 21 augusti 2013 hamnade regionen i internationellt fokus efter en misstänkt kemisk attack. Flera hundra personer dödades, men exakt antal offer varierar beroende på vem som rapporterar. En månad senare slog FN:s utredare fast att gasen sarin hade använts. Utredarna har inte mandat att slå fast vem som är skyldig, men mellan raderna pekades den syriska regimen ut. 

– Detta är den värsta attacken med kemiska vapen mot civila sedan Saddam Hussein använde dem i Halabja 1988. Omvärlden hade sagt att något så horribelt aldrig mer skulle hända. Ändå har det hänt, sade FN-chefen Ban Ki-Moon då. 

Men för civilbefolkningen har inte mycket ändrats. Belägringen har fortsatt och flera gånger har det kommit information om att folk svälter, att de måste äta gräs och löv för att överleva. I perioder släpps lastbilar med förnödenheter in. I fjol under Syrienmötena i Astana togs till och med beslutet att Ghouta skulle bli en så kallad stabiliseringszon. Men i slutet av förra året blev det värre igen. Såväl FN som Human Rights Watch har försökt få regimen att lätta på belägringen, men utan resultat.

Det är den syriska regimen som över åren fått mest kritik för den pågående humanitära katastrofen i Ghouta men även den brokiga skaran av kontrollerande oppositionsstyrkorna anses medskyldiga. De förhandlar inte och kritiseras för att vilja tjäna stora pengar på att kontrollera smuggelverksamheten i området. 

Och trots stundtals skarpt medie­ljus har situationen fortsatt. Belägring är en av president Assads starkaste strategier för att vinna kriget. Att belägra områden är förvisso inte ett nytt påfund utan en väl beprövad krigsteknik från såväl Leningrad under andra världskriget som Sarajevo under Balkankriget. Syftet är att förstöra alla samhällsstrukturer som sjukhus och skolor så att civilbefolkningen till slut vänder sig mot oppositionsstyrkorna eller överlämnar sig till regimen. Men befolkningen i östra Ghouta har hållit ut svält, stunder av intensiva flygbombningar mot sjukhus och skolor med ingen eller liten medicinsk hjälp. Men den offensiv som pågår just nu beskrivs som det värsta de upplevt. Helvetets eld på jorden är på väg, säger en del och syftar på den syriska regimens marktrupper som tros vara nästa steg i offensiven mot östra Ghouta.

Även om kriget i Syrien har pågått i flera år är det en hel del förändringar som sker just nu. IS är nästan helt besegrade men USA, Iran och Ryssland är kvar med baser. Alla med olika skäl och syften.

Dessutom har den turkiska militären startat ett krig mot den kurdiska styrkan YPG i Afrin. Samma YPG som stridit med ett mixat stöd från USA, Ryssland och Syrienregimen mot IS. För att röra till det ytterligare tillåter Ryssland de turkiska trupperna att komma in i Afrin. YPG säger att Assadregimen kan komma till deras hjälp vilket i så fall kan leda till en sammandrabbning mellan Turkiet och Syrien.

I detta förnyade spelfält har det pågått strider om provinserna Idlib och Ghouta, starka oppositionsområden som Assad inte kunnat besegra ännu. Precis som mot Ghouta har det även varit hårda attacker mot Idlib men just nu har Assad tagit många av trupperna från Idlib och beordrat dem till Ghouta.

Det kan vara för att den turkiska militären spelar ut situationen. De befinner sig runt Idlib och kan ha bett Ryssland och Iran om att sluta flygbomba Idlib. En stad räddas, en annan offras. 

Eller så inser Assad att han inte kan besegra båda områdena samtidigt och börjar med Ghouta. Men frågan är om han kommer kunna vinna över ett folk som så envist stått emot belägringen i fem år. Eller den riktiga frågan är – hur många som kommer att dödas på vägen?

© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt