Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-11-12 08:01

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/4000-ungdomar-omfattas-inte-av-nya-gymnasielagen/

DN Åsikt

DN Åsikt. Regeringen smusslar undan 4.000 ensamkommande som också borde få stanna

Manifestation för ensamkommande unga i Stockholm den 29 april. Foto: Anna Karolina Eriksson/TT

Regeringen vill dölja att 4.000 ensamkommande ungdomar inte omfattas av nya gymnasielagen. Dessa ungdomar har lika starka skäl till att behöva stanna i Sverige. Rättsosäkerheten är stor, och asylpolitiken strider mot de flesta partiers värdegrunder.

I söndags, den 1 juli, trädde den så kallade nya gymnasielagen i kraft. Den utgör en chans för cirka 9.000 ensamkommande ungdomar, varav cirka 8.000 från Afghanistan, att få stanna i det land som de ser som sitt hem. Kvar blir cirka 4.000 ungdomar som inte omfattas av lagen.

De har lika starka eller svaga asylskäl som de som får stanna. De har bara otur. Otur nog att anlända till Sverige en dag eller ett halvår för sent. Otur nog att få en lite snabbare asylprocess och sitt första avslag inom 15 månader.

Tidigare var det en fördel att bli bedömd som barn. De rättsosäkra åldersuppskrivningarna har därför överklagats. Kanske kommer ett stort antal ungdomar skrivas ner i ålder och därför inte omfattas av nya lagen.

I dag kan minderåriga ensamutvisas till Afghanistan om Migrationsverket anser att det finns ett ordnat mottagande.

En ungdom som skrivs ner i ålder utan ”fördröjd verkställighet” i beslutet omfattas inte av den gamla gymnasielagen. Samma sak gäller övriga minderåriga. Det är upp till den enskilda handläggarens goda vilja om de magiska orden skrivs in i beslutet eller ej.

För de flesta av dessa ungdomar är frivillig ensamutvisning till Afghanistan inte ett alternativ. De har alla individuella skäl att föredra en ovärdig tillvaro som papperslös i Sverige eller Europa, eller till och med självmord, framför ett ännu mer ovärdigt liv, kanske en ovärdig död, i Afghanistan.

Några försöker undkomma sitt öde genom att fly från Sverige. Men klimatet hårdnar även i Tyskland, Frankrike och Italien.

Övriga blir kvar hos oss. En del har möjlighet att fortsätta sin skola och har hittat ett fadderhem. Andra faller ur. De kan leva på bidrag, svartjobb, drogförsäljning och prostitution. Hela tiden har de bilan hängande över sig – att bli ensamutvisade till Afghanistan.

Trots ökade resurser till gränspolisen utvisas endast ett fåtal ungdomar varje vecka. Det kommer att ta många år till dess att vi ”blivit av” med de 4.000.

Förra året begick minst tolv ungdomar självmord. I år känner vi till två, men mörkertalet är stort. När ungdomarna förlorat sina sociala kontakter uppmärksammas de inte av civilsamhället, och de ingår inte i officiella register.

Utvisningarna kostar mycket pengar utan att skapa nytta. I stället bidrar de till att bryta ner vårt solidariska samhälle och, för en stor grupp väljare, slå sönder tilliten till samhället.

Om pengarna användes för att ge även de 4.000 ungdomarna en möjlighet att studera och skaffa sig en yrkesutbildning skulle investeringen ge flerfaldigt tillbaka – inte bara i skattebetalande arbetskraft, utan också i form av en signal till oss medborgare att så här gör ett anständigt samhälle.

Allt fler ansluter sig till protesterna mot dagens asylpolitik och den politik som de stora partierna signalerar ska gälla efter valet. Allt fler använder ord som moral, etik och värdegrund i sin argumentation.

Dagens asylpolitik, och den asylpolitik som de stora partierna avser att införa efter valet, är omoralisk, oetisk och strider mot de flesta partiers värdegrunder.