Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-21 16:51

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/aklagarna-maste-ta-nya-tag-mot-krankande-sarbehandling/

DN Åsikt

DN Åsikt. Åklagare måste ta nya tag mot kränkande särbehandling

Foto: Jessica Gow/TT

Åklagare får inte nöja sig med ett enda försök att få ansvariga fällda för kränkande särbehandling i arbetslivet. De måste försöka gång på gång. Det tillsätts hela tiden nya domare som tänker på ett modernare sätt.

Rätta artikel

Det är fyra år sedan det första fallet av kränkande särbehandling, det så kallade Krokomfallet, gick till fällande dom i tingsrätten. Hovrätten för nedre Norrland friade cheferna och ansåg att dessa varit oaktsamma, men inte straffbart oaktsamma. Högsta domstolen gav inte prövningstillstånd. Efter den friande domen tycks luften ha gått ur åklagarna vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål (Rema), som inte har lyft något ytterligare fall.

Det var en socialsekreterare som socialnämndens ordförande i Krokom kallade på mitt i natten att hjälpa polisen när denna inte klarade av en missbrukare som tänkte begå självmord. Ledningen såg samtidigt med oblida ögon på att socialsekreterare arbetade uppsökande gentemot missbrukare och föreslog kostsamma åtgärder för att hjälpa dessa.

I stället för att säga nej till åtgärderna när dessa överskred kostnadsgränsen hotade ledningen socialsekreteraren med avsked efter att först ha brutit ned hans psyke genom att ständigt leta efter fel i det han gjorde, vilket ledde till att han begick självmord. Bevisningen till förmån för socialsekreteraren var övertygande. Om det inte gick att fälla kommunen för kränkande särbehandling i arbetslivet går det inte att fälla någon, tycks åklagarna resonera.

Nyligen har Riksåklagaren avslagit en organists begäran om överprövning av att Rema inte åtar sig hennes fall. Det finns fler fall som nekas juridisk prövning. Organisten hade lång yrkeserfarenhet när hon började på en kantorstjänst i Tyringe pastora Hon trivdes först bra, men när hon fick organisttjänsten som pastoratet velat avskaffa, förtalades hon, berövades arbetsuppgifter, hotades med osaklig uppsägning av personliga skäl och sedan arbetsbrist. Facket tog pastoratet och Svenska kyrkan till Arbetsdomstolen för fingerad arbetsbrist. Arbets- och miljömedicin i Linköping har slagit fast att Barbro varit utsatt för långvarig allvarlig mobbning och blivit sjuk av trakasserierna.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2015:4, ”Organisatorisk och social arbetsmiljö”, förbjuder kränkande särbehandling i arbetslivet,. Dessa skulle kunna förtydligas med att om en arbetstagare anmäler till sin arbetsgivare att hen utsätts för kränkande särbehandling ska detta utredas med professor Ståle Einarsens faktaundersökningsmetod, där inga anonyma anklagelser accepteras. Både anmälares och anmäldas dokumentation av vad som hänt ska beaktas och alla måste stå för sina påståenden. Detta hade varit till nytta i fallen med visselblåsarna i Macchiariniaffären eller anklagelserna mot Benny Fredriksson på Kulturhuset Stadsteatern.

AFS 2015:4 är inte straffsanktionerad, men bindande och straffsanktionerad i brottsbalken. Där står att om brott begåtts genom att någon åsidosatt vad som i enlighet med arbetsmiljölagen ålegat denna person, till förebyggande av ohälsa eller olycksfall, kan denna dömas till böter eller fängelse.

Tänk om åklagarna skulle resonera så angående alla brott: "Egentligen är stöld förbjuden i brottsbalken, men vi åtalade en tjuv en gång och fick den inte fälld, så nu gör vi inga fler försök att åtala tjuvar”.

Nej, åklagarna måste försöka gång på gång. Det tillsätts hela tiden nya domare som tänker på ett modernare sätt.

Medförfattare: Ted Bondefalk, jur kand, Föreningen Stopp, Linda Mathiasson, Steg för steg, Christian Nordenström, Make a change, och Maria Werme, Slussa vänner.