Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-12-13 23:14

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/akuten-pa-sodersjukhuset-liknar-en-krigszon/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Akuten på Södersjukhuset liknar en krigszon”

Akutmottagning på Södersjukhuset i Stockholm. Foto: Thomas Karlsson

INSÄNDARE. Akuten på Södersjukhuset i Stockholm liknar en krigszon. Det måste vara ett systemfel när så mycket tid går åt till att vänta, skriver läkaren Birgit Ekholm som tillbringade 17 timmar som patient på akutmottagningen.

”Man måste vara frisk för att orka vara sjuk”, brukar det heta. Ironin i uttrycket blir alltför tydlig i den verklighet man möts av vid ett nödvändigt besök i akutsjukvården – i mitt fall på Södersjukhuset (Sös) i Stockholm.

Så här såg mitt akutbesök en tisdag ut:

Klockan 08.45: Anmälan på grund av akuta buksmärtor.

Klockan 08.54: Provtagning.

Klockan 13.11: Läkarbedömning och beslut om röntgen.

Klockan 15.00: Datortomografi av buk.

Klockan 15.30: Åter till akutmottagningen.

Klockan 17.23: Ny läkarbedömning. Beslut om inläggning.

Klockan 01.25: Transport till vårdavdelning.

Mitt besök på akuten varade i nästan 17 timmar. Av dessa var den totala undersökningstiden ungefär en timme.

Efter beslut om inläggning väntade jag på en vårdplats på en brits i korridoren i åtta timmar. Britsen var ranglig och den skyddande galonytan var till stora delar sprucken. Jag erbjöds att ligga på den utan undersökningspapper eller lakan.

Den trasiga britsen på Sös-akuten som insändarskribenten lades på. Foto: Birgit Ekholm

Jag var förstås inte ensam – akutmottagningen var överfull. Något så enkelt som ett toalettbesök var svårt att genomföra på grund av köer. Som patient måste jag på grund av stöldrisk ta med mig både jacka och väska, och dessutom bära min intravenösa droppåse.

Där fanns flera gamla, förvirrade och mycket vårdbehövande patienter. En patient ropade hela tiden: ”Hjälp, hjälp!” En annan ramlade ner från sin brits. En tredje undrade gång på gång varför hen inte fick mat. Väntade även dessa patienter på en vårdplats?

Jag såg också personal som arbetade hårt. De hade svårt att hålla reda på var respektive patient var placerad och uppträdde professionellt, men tvingades springa från den ena patienten till den andra. De undvek ofta ögonkontakt för att inte bli hindrade i nya akut påkommande arbetsuppgifter. Området liknade en krigszon.

Dessa förhållanden tär på både patienter och personal – och rimligen också på regionens sjukvårdsbudget. Det måste röra sig om ett systemfel när så mycket tid på en akutmottagning går åt till att vänta. Och jag undrar hur mycket arbetstid som går till vård och behandling som bättre och säkrare skulle ges på en vårdavdelning.

Ansvariga sjukvårdspolitiker i Stockholm och ledningen för SÖS har antagligen sällan eller aldrig behövt ligga särskilt länge på en brits i korridoren på en akutmottagning, men bör ändå kunna ställa sig följande frågor:

• Måste det ta åtta timmar från ett beslut om inläggning tills patienten får en plats på en vårdavdelning?

• Är det ont om vårdplatser?

• Är det ont om personal som håller koll på var det finns lediga vårdplatser?

• Eller är det faktiskt ett systemfel som går att rätta till?

Södersjukhuset har ”inte möjlighet att svara på insändaren”, meddelar presstjänsten.