Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-02-20 17:30

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/anvandandet-av-sexrobotar-maste-regleras/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Användandet av sexrobotar måste regleras”

Sexrobotfabrik i San Diego i södra Kalifornien. Foto: Lotta Härdelin

Den växande handeln med sexrobotar måste regleras. Robotarna innebär en ytterligare avhumanisering av kvinnokroppen. Nu måste politikerna agera, skriver läsaren Albin Torstensson.

Rätta artikel

Fenomenet sexdockor är inget nytt. Men när sexdockor med hjälp av teknikutveckling och artificiell intelligens blir allt mer mänskliga och interaktiva öppnar det upp för nya dilemman och moraliska frågor.

Det går att ha en lång diskussion om varför en ökad marknad med sexdockor skulle kunna minska sexuellt våld och ensamhet, men också varför det skulle kunna öka bådadera. Själv är jag mer benägen att tro på det senare.

Maria Ahlin, ordförande i organisationen Changing Attitudes som arbetar mot attityder som leder till sexköp, varnade redan för några år sedan för de signaler som sexdockor sänder. Hon menar att dessa innebär ett ytterligare avhumaniserande av kvinnokroppen som ses som en ägodel.

Våra politiker måste ta en tydlig ställning och gärna snart. Bör sexdockor kunna handlas med fritt? Vilka typer av sexdockor ska tillåtas, med vilka typer av inställningar? Dockor föreställande barn eller djur? Fantasiväsen? Var går gränsen? Ska bordeller med sexdockor tillåtas, likt de gjort i Finland, utan någon större debatt?

Att inte vara förberedd och ha svar på dessa frågor lämnar det öppet till marknaden att styra. Den fria marknaden bör knappast vara den som avgör moraliska frågor. 

Varför finns denna efterfrågan över huvud taget? Varför efterfrågas sexdockor som föreställer barn och dockor med ”våldtäktslägen” som gör motstånd mot närmande?

19 av 20 sexdockor föreställer kvinnor. Det är en marknad primärt riktad mot män, och män är de som till största del utgör gruppen för efterfrågan. Det är ett uttryck för ett samhällsproblem som kräver flera åtgärder, inte bara regleringar eller förbud. Det privata är politiskt och vi behöver prata om hur vår sexualitet tar sig uttryck, inte minst män.

I en tid präglad av sexpositivism bör vi prata om både hur det är möjligt att utforska sin sexualitet och ta ansvar för sin sexualitet mot sig själv och framför allt gentemot andra. Reflektioner kring vad som format ens tändningsmönster, hur en ser på sex, hur en ser på män, kvinnor och människor.

Om någon tänder på saker som kan te sig kontroversiella, säg förnedring eller våldsutövande, bör en reflektion åtminstone uppstå kring var de här tändningsmönstren kommer ifrån - oavsett om det handlar om att utöva mot någon annan eller få utövat mot sig.

Det borde börja tidigt i skolans sexualundervisning. Den ska inte bara handlar om biologi, preventivmedel och könssjukdomar, utan också samtycke, respekt, kärlek och sexuellt uttryck.

Stöd behöver erbjudas till de som vill skapa förändring. Jag är övertygad om att män som känner empati och kärlek gentemot sina partners och ser andra människor som just människor, inte objekt, kommer att efterfråga meningsfulla relationer, hellre än livlösa sexdockor.