Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-02-16 09:19

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/avveckla-vardvalet-fel-manniskor-far-vard/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Avveckla vårdvalet – fel människor får vård”

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Vårdvalet har lett till fler vårdbesök för de med lindrigast symtom och färre för de allra sjukaste. Om riksdagens etiska plattform ska följas måste vi överväga att avveckla primärvårdens vårdval, skriver läkaren Jan Halldin.

Rätta artikel

Jag har under mitt yrkesverksamma liv arbetat som läkare i offentlig verksamhet i landsting och kommun. 

Sedan jag passerat 80-årsstrecket har jag själv blivit allt mer beroende av sjukvårdens tjänster. Jag har då funderat över vad som hänt inom vår sjukvård under senare år. Jag känner i stora stycken inte igen mig. 

Under mitt yrkesliv har hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och vårdetiken alltid varit tydliga rättesnören. Jag har funderat över om det alltid är så även för dagens läkare. Det tycks nämligen ha hänt något i sjukvårdens styrning som fått konsekvenser långt ner i sjukvårdsorganisationerna. 

Ett centralt begrepp i sjukvårdens styrning är vårdbehov. Läkaren bedömer, efter en kroppslig och psykisk undersökning av patienten, eventuellt kompletterat med andra undersökningar, patientens vårdbehov. 

En etisk plattform för all offentligt finansierad vård fastställdes av riksdagen 1997. Vården skall ske efter tre principer: 

1. Människovärdesprincipen – vård på lika villkor. 

2. Solidaritetsprincipen – den med störst behov skall ges företräde i vården. 

3. Kostnadseffektivitetsprincipen, där kostnadsöverväganden görs först när de två första principerna beaktats. 

De två första principerna överensstämmer med HSL (2017:30) 3 kap. 1 §. 

2010 blev lagen om valfrihetssystem (Lov) obligatorisk inom primärvården, samtidigt som privata vinstdrivna vårdcentraler fick rätt att lokalisera offentligt finansierad vård där det är mest lönsamt, etableringsfriheten. 

En målkonflikt uppstod när vårdvalsreformen infördes, enligt Riksrevisionens rapport ” Primärvårdens styrning – efter behov eller efterfrågan?” (RiR 2014:22). Före vårdvalet fattades prioriteringsbeslut av ansvariga politiker och vårdpersonal med hänsyn till etiska riktlinjer och patienternas vårdbehov. Men nu kom primärvårdens resursprioriteringar i allt högre grad att ske utifrån de kommersiella vårdföretagens lönsamhetsbedömningar.

Riksrevisionen anger att primärvårdens vårdvalsreform lett till fler besökare med lindriga symtom och att denna grupp gör fler läkarbesök efter reformens införande samt att det motsatta förhållandet gäller för de sjukaste patienterna. Den fria etableringen har, enligt Riksrevisionen, gjort att nya privata vårdcentraler främst etablerats i befolkningstäta ekonomiskt välbärgade områden med ett lägre behov av vård. 

Riksrevisionen skriver att ”de etiska principerna ska styra konsumtionen av primärvård till de patienter som har störst besvär och behov”. ”Än så länge tycks inget landsting ha lyckats skapa en vårdvalsmodell som styr primärvården mot vårdens etiska principer.”

Jag tror inte heller att det går att skapa en sådan vårdvalsmodell. Vi måste få en behovsbaserad demokratisk styrning av vårdresurserna och ett vårdsystem där läkare och annan vårdpersonals vårdbehovsbedömningar utgör grunden för verksamheten. 

Om vi skall få en sjukvård som följer riksdagens etiska plattform, bör vi därför överväga att avveckla primärvårdens vårdval och införa etableringskontroll.