Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-03-25 02:44

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/bakom-svarta-rubriker-trivs-anstallda-pa-nya-karolinska/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Bakom svarta rubriker trivs anställda på Nya Karolinska”

Nya Karolinska sjukhuset i Solna. Foto: Alexander Mahmoud

Bakom de svarta rubrikerna trivs personal på Nya Karolinska. Det visar en studie som en grupp studenter på psykologiprogrammet gjort, skriver Carina Wigren, en av studenterna.

Rätta artikel

Dyra konsultnoter. Oansvariga politiker. Slöseri med skattemedel. Havererade datasystem. Det är med dessa ord vi matas med om Nya Karolinska. Men det finns något annat. Något annat som oförtjänt hamnat i skuggan.

Under termin åtta på psykologprogrammet får studenterna göra ett organisationspsykologiskt grupparbete på en arbetsplats. Utifrån analyser och med senaste forskningen i bagaget försöker studenterna kartlägga en arbetsplats problematik, för att därefter föreslå ett åtgärdsprogram. Det kan röra sig om problem såsom kommunikationssvårigheter, ledarskapsbrister eller stress.

Under hösten 2018 fick vår grupp möjlighet att komma till en avdelning på NKS som vårdar svårt sjuka barn. Arbetsplatsen präglas av mycket stress på grund av hög arbets­belastning, men inte bara det. Det dagliga mötet med föräldrar i kris och små barn med de allra svåraste sjukdomarna innebär en enorm emotionell stress, samtidigt som det kräver kompetens och erfarenhet.

Vårt uppdrag på avdelningen var att undersöka hur man skulle kunna minska personalomsättningen. Denna avdelning var egentligen relativt förskonad från vårdens stora personalomsättningsproblematik, men likväl något drabbad.

Vi intervjuade sjuksköterskor som jobbade där samt några som slutat, för att skapa oss en uppfattning om varför man slutar och varför man stannar. Vi fick genom vårt arbete en unik inblick i en värld som sällan syns utåt, åtminstone inte i medierna.

Det visade sig vara en arbetsplats som präglades av engagemang och skicklighet. Medarbetarna upplevde sitt arbete som meningsfullt och stimulerande och hade genuint intresse för sin specialitet.

De bemötte varje barn och varje förälder med respekt, värme och kunskap. De stöttade och avlastade varandra. Det slitsamma bemöttes med omtanke, men även med humor och glädje.

Avdelningen hade en chef som alltid ställde upp. Varje arbetspass stod hon själv ombytt, beredd att rycka in om det skulle behövas, för en patient, en förälder eller en medarbetare.

Det som vi teoretiskt läst om krävdes för att en arbetsplats skulle fungera fanns här. Jobbet var mångsidigt, utmanande och medarbetarna kände samhörighet. Här fanns även ett ledarskap som präglades av ett starkt lyssnade och stöttande.

När intervjupersonerna delat med sig av sin vardag var vi helt förbluffande. Precis som många andra hade vi varit beredda på kaos, förtvivlan och dålig struktur. Till vår glädje kom allt på skam. Och mycket riktigt förmedlade sjuksköterskorna uppgivet att det är synd att NKS usla rykte är det enda människor känner till.

Innanför sjukhusets väggar jobbar stolta människor med stor empati och med bred kompetens som botar, lindrar och tröstar. Dygnet runt. Året runt. Långt bort från dyra konsulter och oansvariga politiker. Det pågår ett fantastiskt arbete som dessvärre överskuggas av det negativa som många gånger rapporteras om NKS.

Våra rekommendationer för fram­tiden blev att fortsätta arbeta på det sätt de redan gjorde. Ledarskapet tycktes fungera som en buffert mot hög arbetsbelastning och mentalt krävande arbete och var en viktig anledning till att sjuksköterskor både sökte sig till avdelningen och stannade kvar. Det är dags att rikta ljuset mot detta.