Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-24 06:36

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/bara-den-unga-generationen-kan-radda-klimatet/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Bara den unga generationen kan rädda klimatet”

15-åriga Greta Thunberg talade till klimataktivister under klimatmötet i polska Katowice den 8 december.
15-åriga Greta Thunberg talade till klimataktivister under klimatmötet i polska Katowice den 8 december. Foto: Alik Keplicz

Den växande ungdomsrörelsen med Greta Thunberg i spetsen kan förändra klimatkampen. Familjers konsumtion som unga har stort inflytande över kan förvandlas till klimatinvesteringar och nya vanor, skriver utvecklingsingenjören Björn Arvidsson.

Rätta artikel

Gretas Thunbergs skolstrejk, som spridit sig över världen, kan snabbt påverka familjers konsumtion. Denna generation måste erbjudas kunskap om vilken teknik och resursfördelning som sänker de globala utsläppen till en tiondel av dagens nivå. 

Förhoppningsvis vill de unga ta emot kunskapen och driva klimatfrågan. Vi behöver ungdomarnas makt över konsumtionen. Strejker behöver inte och bör inte ske på skoltid längre, för nu finns det så stor internationell uppmärksamhet kring denna rörelse. Det är inte heller barn som ska delta, de ska ha rätten att vara just barn.

Här följer några råd till ungdomar som kan forma sin internationella rörelse och skapa sin egen makt över framtiden:

Ett tips kan vara att manifestera vid den internationella jordbruksmässan Agromek i Danmark nästa år. Vid förra mässan fanns det i princip inga elektriska traktorer för man tror inte att kunder vill betala för den koldioxidfria traktorn med elkabel på vinda som orkar dra plogen genom jorden.

En av världens största tillverkare av traktorer från USA visar inte upp sina kabeldrivna eltraktorer. Enligt säljarna är det heller inget man tänker visa upp närmaste tiden.

Detta utvecklingsprojekt har pågått under flera år, men det är ju enklare att tanka en traktor med diesel i en konservativ bransch. Nu kan den unga generationen kliva in och förändra spelplanen i grunden för jordbruket genom att i positiv anda visa vilja att betala för produkter från elektriskt jordbruk.

Samma resa kan ske inom en rad områden som berör utsläpp från mat. I Sverige finns professionell hjälp att få från aktörer som kunskapsnätverket Eat, lett av Gunhild Stordalen. Dessa rörelser behöver varandra. 

Valet av mat är en viktig fråga där unga kan styra oss mot effektivare proteinintag och mindre socker. Detta påverkar direkt avskogningen i Amazonas. I framtiden kan vi skapa ett närodlat växeljordbruk och arbeta i symbios med mataffärer som inte längre slänger mat.

Den nya sortens mataffärer lagar, serverar eller fryser in maten som passerar bäst före datum. Maten vi inte äter går tillbaka till den lokala djuruppfödaren i ett närodlat protein- och näringskretslopp i stället för att bli till ineffektiv biogas. Koldioxidutsläppen från maten kan minska med 90 procent, vilket motsvarar två ton per person och år i Sverige.  

På transportområdet kan ett flertal tänkbara aktioner utvecklas som ger 90 procents minskning av utsläppen. Ett exempel är fartyg drivna av grön överskottsel. Ungdomar kan kämpa för koldioxideffektiva Maglevtåg som binder samman tätbefolkade Europa och detta kan göra att vi faktiskt reser mer i framtiden.

Elmotorvägar är ett annat område som ungdomar kan kämpa för. Ungdomar kan protestera mot organisationer som IMO och IATA som lovar 50 procents minskning av koldioxidutsläpp från fartyg och flyg med gammal förlegad teknik.

Det räcker inte om vi ska nå tvågradersmålet. Då måste minskningen vara 90 procent. Nu släpper medelsvensken ut över två ton på transporter per år och vi kan snabbt minska dessa utsläpp med bland annat mindre flygresande. 

Andra områden är konsumtion av stora kapitalvaror där vi kan minska vår konsumtion med 90 procent. Dessa energi- och koldioxidkrävande saker kan i stället hyras och fördelas på fler användare.

Företag som bidrar till denna koldioxideffektiva konsumtion av tjänster kan lyftas fram av unga som goda exempel. Det kan bli lite mindre häftigt att vara medelklassföräldern som har de senaste prylarna och den stora motorbåten. Ungdomar kan i slutändan ha stor påverkan på konsumtion från tillverkningsländer med stora koldioxidutsläpp från kolkraftverk och tung industri. 

Familjekonstellationer i alla former kan styra om onödig konsumtion till att investera några tusenlappar varje månad i miljöteknikfonder. Familjen kan dessutom förvänta sig att få avkastning på investeringen. Detta kan leda till satsningar på koldioxideffektiv transportinfrastruktur, hållbart företagande i Amazonas samt koldioxidfri batteri-, cement- och stålproduktion.

Utvecklas detta med aktivt placerande pensionsfonder som delvis satsar på europeiska maglevtåg börjar familjers makt över utvecklingen att bli stor. Familjer med besparingar kan vara med och satsa betydande belopp i sol-, vind- och kärnkraftverk i varma utvecklingsländer som i dag fyller himlen med rök från kolkraftverk. Det blir inget ras i världsekonomins konjunktur om vi satsar hårt på framtiden.

En grundlig analys bör även göras av jordklotets förväntade produktion av biomassa. Nu tror alla branscher att det ska finnas biomassa som räcker till deras framtida behov. Samtidigt ska mängden koldioxid i atmosfären minskas och vi ska lagra flera ton koldioxid per världsmedborgare och år i någon form.

Skogsindustrin använder redan all skogsproduktion till pappersprodukter. Cementindustrin vill ha biomassa i sin produktion och flyget tror att hälften av allt bränsle ska bli biobränsle. Samtidigt kommer det nu flera larmrapporter, bland annat från forskare på DN Debatt, som konstaterar att biodrivmedel från biomassa försämrar koldioxidhalterna i atmosfären. 

I dag bränner svenska värmeverk och skogsindustrin upp ren biomassa utan koldioxidavskiljning. Ungdomar kan protestera mot denna hantering av biomassa och mot Värtaverket i Stockholm som tar emot stora fartyg med biomassa från Amazonas regnskogar.

Värmeverken ersätts av uppvärmning med värmepumpar samt grön el. Samma lösning behövs för uppvärmning på den koleldande kinesiska och polska landsbygden. Biomassa som vi inte eldar upp blir i stället till hållbara produkter som minimerar mikroplast. Biomassans restprodukter, som inte kan återvinnas mer, kan vi begrava i 50 år som bioisolering i småhus.

Vi kan också lagra koldioxid i berggrunden efter förbränning i cementindustrins ugnar där biomassans höga förbränningstemperatur faktiskt behövs. Sveriges andel av skogsproduktionen ska i praktiken täcka behovet av hållbara produkter till 400 miljoner konsumenter år 2050. Här finns en viktig pusselbit i landsbygdens framtida utveckling. 

En rörelse med unga deltagare behöver synas i samhället. Marknads- och it-experter kan rulla ut lösningar för marknadsföring till dessa unga människor i klimatkampen. En app i telefonen kan både utbilda och leda ungdomar i lösningsorienterade aktioner inom rörelsens huvudområden.

Greta Thunberg och den unga generationen kan med dessa aktioner göra att politiker och familjer i alla dess former, vågar satsa på de lösningar som nu krävs.