Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-26 19:30

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/betygssattning-i-nationella-prov-star-fast/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Betygssättning i nationella prov står fast”

Foto: Jessica Gow/TT

SVAR PÅ INSÄNDARE. Det finns inte tillräckligt starka skäl för att ändra modellen för betygssättning av nationella prov. I väntan på en utredning är det viktigt att elever och föräldrar förstår skillnaden mot hur vanliga betyg sätts, skriver Skolverkets Anders Boman.

Rätta artikel

I en insändare på DN Åsikt (9 maj) skriver engelskläraren Sara Bruun att elevernas sammanvägda provbetyg på det nationella provet riskerar att lura elever och föräldrar. Hon menar att den lagändring som regeringen införde i somras, att resultaten från de nationella proven ”särskilt ska beaktas”, ytterligare spär på detta missförstånd.

Vi på Skolverket förstår att detta kan innebära svårigheter när lärare ska informera om provresultaten. Därför vill vi förtydliga varför vi har kompensatoriska provbetyg och vad det innebär att resultaten från proven särskilt ska beaktas.

Precis som Sara Bruun skriver tillämpas andra principer i betygssättningen för hur underlaget vägs samman till ett betyg jämfört med hur olika delar i provbetyget sammanvägs. Betygsskalan är inte kompensatorisk för betygsstegen E, C och A. När en lärare sätter betyg i slutet av en kurs eller en termin behöver eleven ha visat det som beskrivs i exempelvis kunskapskravet för C för att betyget C ska kunna sättas. 

Nationella prov har i stället en kompensatorisk sammanvägningsmodell. Det innebär att ett en elevs svagare prestationer på vissa delar av provet kompenseras av starkare prestationer i andra delar.

Om en elev fått underkänt på ett delprov och C på övriga delprov får eleven E i provbetyg. Information om detta finns på vår webbplats och i lärarmaterialet till de nationella proven. 

Denna kompensatoriska modell används för att eleverna inte ska missgynnas på grund av tillfälliga omständigheter vid provtillfället. Sammanvägningen till ett provbetyg i de nationella proven behöver därför följa andra principer än betygssättningen.

Det hade dock varit värre för den enskilde eleven om vi ställde krav på att lösa samtliga uppgifter på en viss nivå vid ett enstaka provtillfälle. Vi är således väl medvetna om den aktuella frågan, men anser samtidigt inte att det finns tillräckliga skäl att ändra den kompensatoriska modellen.

Det kan även vara värt att framhålla att det pågår en utredning, som på uppdrag av regeringen undersöker om kompensatoriska inslag även ska införas i betygssättningen. Detta beror på att den nuvarande regleringen för betygsskalan exempelvis kan vara problematisk i de fall elever uppvisar en ojämn kunskapsprofil. Mer att läsa om detta finns i vår rapport ”Utvärdering av den nya betygsskalan samt kunskapskravens utformning”.

Formuleringen ”särskilt beakta” innebär att provresultatet ska vara ett stöd vid betygssättningen, men inte helt styra betyget. Det innebär alltså att de nationella proven har en särskild betydelse vid betygssättningen och att läraren endast kan bortse från resultatet om det finns särskilda skäl för det.

Det innebär att provbetyget särskilt ska beaktas, men det innebär även att delprovsresultat samt de kunskaper eleven har uppvisat i provets olika delar i förhållande till kunskapskraven ger information som är relevant vid betygssättningen. Då beaktar läraren, precis som tidigare, all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kunskapskraven.

Rektorn behöver på sin skola följa upp om resultat på de nationella proven särskilt har beaktats. För att undersöka om avvikelser mellan provresultat och betyg är motiverade eller inte behöver rektor ta hjälp av lärarna i analysarbetet. En avvikelse mellan provresultat och betyg som beror på att en elev exempelvis har fått provbetyget E, men inte har visat det som beskrivs i kunskapskravet för betyget E, är givetvis en rimlig avvikelse.

Sammanfattningsvis är det viktigt för lärare och rektorer att känna till skillnaden i hur provbetyg vägs samman jämfört med betygssättningen och tydligt kommunicera detta till vårdnadshavare och elever. Det får aldrig bli så att lärare pressas att sätta högre betyg.