Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-02-17 19:59

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/bevis-saknas-for-att-valling-orsakar-typ-1-diabetes/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Bevis saknas för att välling orsakar typ 1-diabetes”

Foto: Alf Pergeman/TT

Att utifrån en studie med 36 råttor med olika nivåer av inflammation antyda att välling kan öka risken för diabetes hos svenska barn är oansvarigt. Det finns inget vetenskapligt stöd för att det finns ett sådant samband, skriver professor Jonas F Ludvigsson.

Rätta artikel

I Svenska Dagbladet (25 januari) intervjuas forskare i Lund bakom en studie om AGE-ämnen (Advanced glycation end products) hos råttor. Långt in i artikeln säger en av forskarna att kopplingen till typ-1 diabetes är en hypotes som återstår att undersöka.

Den sensationslystna förstasidesrubriken ”Studie: Välling kan öka risken för diabetes” kan ifrågasättas på flera punkter.

1. Forskarna i studien har inte studerat kopplingen mellan ämnet AGE i välling och risk för diabetes. Forskarnas huvudfynd är i stället att råttor som fått viss kost i en vecka hade högre nivåer av vissa inflammatoriska ämnen, lägre vikt, mindre mjälte, tjockare tarmslemhinna och ökad mängd inflammatoriska ämnen. Efter ytterligare ett par veckor var effekterna på råttornas vikt och organstorlek borta, men markörer för kronisk inflammation var förhöjda.

Forskarna har inte studerat barn. Forskarna har inte studerat diabetes. 

Det finns en rad olika ämnen som kan ge inflammation (till exempel virus, stress och viss mat) utan att ha koppling till typ 1-diabetes. Hur tidningsmakarna fått dessa fynd till att välling kan öka risken för diabetes är en gåta.

2. Typ 1-diabetes har ökat, och det må användningen av mjölkpulver också gjort. Men detta är ett ekologiskt samband - alltså ett samband som inte fastställts på individnivå. Andra saker som har ökat de senaste decennierna är mobiltelefonanvändning, mängden olivolja vi äter, global uppvärmning, konsumtionen av nötter och hur många utlandsresor vi gör.

Bara för att vi får i oss tio gånger mer olivolja i norra Europa i dag jämfört med på 60-talet förklarar inte per automatik att vi har mer typ 1-diabetes. Att vi äter mer mjölkpulver kan heller inte säkert förklara den globala uppvärmningen, eller ökningen av diabetes. 

3. Om välling ökar risken för diabetes bör ”motsatsen”, alltså amning skydda. Amning är bra, men den senaste sammanvägda studien på området (så kallad meta-analys) som baserades på 28 individuella studier visade att sambandet mellan amning och ”mindre diabetes” var måttligt.

Intressant nog har den sannolikt största studien på svenska barn (inte råttor) visat att det inte fanns något samband mellan amningens längd hos barnet och risken för typ 1-diabetes. Om något fanns det en trend att den som ammade länge löpte en ökad risk för diabetes, men inga samband var statistiskt signifikanta (Welander et al, J Pediatrics, 2014). 

4. Typ 1-diabetes ökar i hela världen. Det är osannolikt att välling, som ges framför allt till barn i Sverige, kan förklara den ökningen. 

Experimentell forskning är viktig. Den lägger ofta grunden för studier på människa. Men som forskare och journalist är det viktigt att ge en balanserad och väl underbyggd redogörelse av forskningsfynd.

Jag är själv skeptisk till att äta gammalt mjölkpulver, men huruvida det är en riskfaktor för typ 1-diabetes – om det vet vi fortfarande mycket litet.