Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-26 10:07

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/bidragstagare-ska-inte-snylta-pa-pensionskakan/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Bidragstagare ska inte snylta på pensionskakan”

”Pension är inget bidrag som många verkar tro”, skriver Rolf Olsson i en insändare. Foto: Janerik Henriksson/TT

De som inte tjänat in någon lön ska heller inte ingå i pensionssystemet. Den nuvarande ordningen är orättvis och hotar inte bara pensionssystemets utan hela samhällets legitimitet, skriver läsaren Rolf Olsson.

Rätta artikel

Nu pågår arbetet med att ta fram ett mer hållbart och förhoppningsvis rättvist pensionssystem. Diskussionen har tyvärr spårat ur och en omfattande begreppsförvirring råder. Inte ens vad pension egentligen innebär är klart.

Pension är ingen allmän rättighet. Efter hård kamp under många år lyckades arbetarrörelsen och socialdemokratin få igenom lagstiftning och överenskommelser om en allmän pension i Sverige. 

Vad är då pension? Inte något bidrag som många verkar tro. Pension, oberoende om allmän pension eller pensionsförsäkring, är en försäkring. Löntagaren avsätter varje år en del av sitt löneutrymme, via skattsedeln, arbetsgivaren, fackförbund eller privata försäkringar. När sedan pensionsåldern uppnåtts kan löntagaren ta ut dessa pengar.

Däremot är pension inte bidrag, vilket regeringen Bildt försökte få oss att tro. Numera råder dock en skadlig begreppsförvirring. Den som aldrig betalat en krona till pensionssystemet får garantipension och oftast bostadstillägg. Dessa pengar har inte alls med pensionen att göra, utan utgör en förlängning av underhållsstöd, tidigare socialbidrag.

Begreppsförvirringen möjliggör att kostnaderna för försörjning av personer som inte arbetat och därigenom avsatt pengar i pensionssystemet och den mindre grupp egna företagare som av ideologiska skäl ställde sig utanför (det socialistiska) pensionssystemet kan vältras över på dem som lojalt bidragit. 

Mängden kapital som dräneras eller stjäls från nuvarande och blivande pensionärer är oerhört stor och följderna därför omfattande. Ett lämpligt uppdrag för riksdagens utredningstjänst vore att ta fram vilka summor det rör sig om och hur de påverkar olika gruppers pensioner.

Högst sannolikt skulle det röra sig om mycket stora skillnader i vilka summor de som bidragit till pensionssystemet skulle kunna ta ut. En lågavlönad kvinna som tidvis arbetat deltid, men som trots den låga lönen betalt ett par miljoner i direkt skatt, får nu lika låg pension som den som inte bidragit alls, vare sig till pensionssystemet eller samhället i stort – eller i bästa fall några hundralappar per månad extra. 

Skillnaden borde vara minst lika stor som skillnaden mellan underhållsstöd och slutlönen.

Faktum är att en bidragstagare i många fall får ett rejält ”lönelyft” när pensionsdagen infaller. En statsanställd som arbetat treskift på ett slitsamt jobb och blivit sjuk av detta får en medalj efter 30 års tjänst, men har trots insättningar från arbetsgivare och via fackförening inte råd att gå i pension efter 40 års förvärvsarbete. 

En kalkyl med en realistisk förväntad livslängd jämfört med den inbetalda och intjänade summan på pensionskontot ger att en pensionering vid 60 års ålder borde ge en pension som är över 90 procent av slutlönen.

Självfallet ska ingen lämnas utan försörjning. Ingen ska behöva svälta eller tigga. Men de som inte tjänat in någon pension ska heller inte ingå i pensionssystemet. 

Den nuvarande ordningen är orättvis och hotar inte bara pensionssystemets utan hela samhällets legitimitet. Varför som medborgare uppfylla samhällskontraktet och betala skatt om ditt bidrag försnillas?