Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-03-25 03:04

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/bygg-fler-hyreslagenheter-i-villaomraden/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Bygg fler hyreslägenheter i villaområden”

Foto: Magnus Hallgren

Stockholms stad måste sätta stopp för ombildningar till bostadsrätter och i stället bygga fler hyresrätter. Det är enda sättet att integrera människor med olika bakgrund och ekonomiska förutsättningar, skriver arkitekten Tess Pähn.

Rätta artikel

I kommunfullmäktige i Stockholm stad den 4 mars försvarade miljö- och klimatborgarrådet Katarina Luhr (MP) förslaget om ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter. Hennes argument var att Miljöpartiets medlemmar vill se en blandad stad.

Jag anser att Luhr i sin argumentation missar viktiga aspekter av hur bostadsmarknaden fungerar i dagens Stockholm. Vill man uppnå en stad där människor med olika bakgrund och förutsättningar integreras är hyresrätten den boendeform man ska satsa på.

Det framgår tydligt i Hyresgästföreningens rapport ”Mångfald och segregation i Sverige”, som undersöker förhållandet mellan mångfald, integration och olika bostadsformer. Om det verkligen är en blandad stad Katarina Luhr vill uppnå ska hon i stället argumentera för fler hyresrätter, framför allt i de mest segregerade delarna av staden: villaområdena. 

I den blågröna koalitionens beslut står det att de kommunala bostadsbolagen ska bereda möjlighet för boende att ombilda från hyresrätt till bostadsrätt i områden där ”allmännyttan har en dominerande ställning”. Det är en vanligt förekommande föreställning att allmännyttan har en dominerade ställning i bostadsbeståndet, men det stämmer inte.

Stadens egen statistik visar att mellan åren 1990 och 2017 har allmännyttans andel av det totala bostadsbeståndet i Stockholm stad minskat från 30,5 procent till 16,8 procent. Ingen av de utpekade stadsdelarna har en allmännytta med dominerande ställning. I Farsta, som är den stadsdel som har högst andel, utgör allmännyttan 37,8 procent av det totala beståndet. I Bromma utgör allmännyttans del bara 10,6 procent.

De stadsdelar som har valts ut består mestadels av hyresrätter med låga hyror i väl fungerande 50-talsförorter. Områden som byggdes med hjälp av bostadspolitiska program vars mål var att ge en god boendestandard för alla.

Det är inte möjligt att ersätta dessa lägenheter med nybyggda med rimlig hyressättning. Dagens markpriser och byggbranschens förutsättningar omöjliggör det – det visar inte minst Stockholmshusen, med vilka man trots höga ambitioner helt missade målet att bygga billiga bostäder.

Att argumentera för att utförsäljningen av allmännyttan ska återupptas när nästan 650.000 personer står i kö till en hyresrätt i Stockholm är vansinnigt. Kommunen har dessutom ett lagstadgat bostadsförsörjningsansvar och ska enligt lagen skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder.

Hur tänker de styrande göra det? Ska de starta statssubventionerade bostadspolitiska program för att säkerställa att även låginkomsttagare ska ha någonstans att bo? Eller tänker de fortsätta att sticka huvudet i sanden och låtsas som det är något som marknaden vill lösa när bostadsbristen i sig är lönsam för byggbranschen enligt principen tillgång och efterfrågan?

Det minsta man kan begära, i denna extrema brist på hyresrätter, är att Katarina Luhr och hennes partikollegor lyssnar på sina väljare och arbetar för att stoppa utförsäljningen av allmännyttan.

Om Luhr ändå fortsätter argumentera för ombildningar tycker jag att hon ska vara ärlig; att det för Miljöpartiet i Stockholms stad är viktigare att stoppa Nobelcentret och bygga cykelbanor än att arbeta för en socialt hållbar utveckling av staden.