Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-27 09:35

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/csn-haller-med-om-sgi-problematiken/

DN Åsikt

DN Åsikt. CSN håller med om SGI-problematiken

Kravet att den som studerar ska göra det med studiemedel för att få behålla en SGI under studierna är ett problem som CSN väl känner till.

Rätta artikel

SGI-skydd, det vill säga att behålla SGI, gäller bara under tid då den försäkrade bedriver studier, för vilka han eller hon uppbär studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395). Reglerna är svåra att genomskåda och kan göra det svårt för en studerande att ta ställning till olika konsekvenser.

Frågan behandlades år 2009 av Den studiesociala kommittén i betänkandet "Stärkt stöd för studier – tryggt, enkelt och flexibelt". CSN angav då i sitt remissvar att myndigheten delar kommitténs uppfattning att dagens system för SGI-skydd missgynnar personer som studerar utan studiemedel. Uteblivet studiemedel under en eller ett par veckor under en studieperiod kan, ofta flera år i efterhand, få allvarliga konsekvenser för enskilda studerande. CSN menade som kommittén att dessa problem måste åtgärdas.

Även Parlamentariska socialförsäkringsutredningen som lämnade sitt slutbetänkande "Mer trygghet och bättre försäkring" till regeringen under 2015 beskrev problematiken. CSN framhöll då i sitt svar på remissen att det bör uppmärksammas att rätten till sjukersättning även fortsättningsvis blir beroende av om den studerande tar studiemedel eller inte. Många studerande kommer därför att stå utan skydd vid sjukdom.

Reglerna om att en studerande måste uppnå vissa resultat under studierna för att kunna få fortsatta studiemedel motiveras av önskemålet om en ökad genomströmning. Studiemedlen innehåller både bidrag och lån och det finns ingen koppling till om den del som avser lån är betalda eller inte.

Den 1 juli 2010 infördes tydligare krav på studieresultat för rätt till fortsatta studiemedel och det fanns då ingen tidsgräns utan CSN bedömde om den studerande klarat sina studier oavsett hur långt tillbaka i tiden de låg. CSN framförde därefter i en skrivelse till regeringen att en prövning baserad strikt på tidigare studieresultat kan uppfattas som mindre rimlig när den studerandes tidigare studier ligger långt, eller mycket långt, tillbaka i tiden. Det kan uppstå en mängd praktiska problem för den studerande, läroanstalten och CSN att pröva studieresultat som ligger långt tillbaka i tiden.

Regeringen föreslog då en förändring från den 1 juli 2013 och angav som skäl följande och satte gränsen vid 10 år för prövning av tidigare studieresultat. Detta innebär att när en person som tidigare beviljats studiemedel ansöker om sådant stöd måste CSN bedöma om denne klarat sina tidigare studier i den utsträckning som krävs så länge studierna har avslutats för mindre än tio år sedan.

Det fanns olika synpunkter på vilken tidsperiod som borde gälla och vissa remissinstanser ville att tidsgränsen skulle vara kortare än tio år. Det framgår således av lag och förordning att CSN måste pröva studieresultat så länge det inte har gått mer än tio år sedan studierna med studiemedel avslutades.