Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Åsikt

Dags att knyta ihop kollektivtrafiken i Sverige

Foto: Jan Wiridén/TT
Foto: Jan Wiridén/TT

Regionalt ansvar ger regionala lösningar. Men om kollektivtrafiklagen görs om kan vi skapa en nationell lösning.

I Sverige finns utmärkta förutsättningar att genomföra Miljöpartiets vision för kollektivtrafiken, den som innebär att det skall finnas en enkel app som kan användas för kollektivtrafiken i hela landet.

I en internationell jämförelse är vi långt framskridna inom digitalisering – i synnerhet vad gäller teknisk infrastruktur, know-how hos leverantörer och mognad hos konsumenterna. Vi är även duktiga på branschsamverkan, enligt ”den svenska modellen”.

Samtrafiken är kollektivtrafikens gemensamma samverkansarena. Sedan 1993 är vi samlingsplatsen för svensk kollektivtrafikdata och möjliggör därmed samarbeten mellan hela landets trafikaktörer. Bland landets mest framgångsrika branschsamarbeten räknas Resplus-biljetten som innebär att hela resan finns på en biljett. Resenärerna behöver inte tänka på huruvida det är SJ:s tåg, Östgötatrafiken eller Tågkompaniet som tar henne genom landet. Branschen har även skapat Resplus-årskortet, där resenärerna får tillgång till all kollektivtrafik i Sverige tillsammans med SJ:s tåg eller Sunfleets poolbilar.

Det största hindret för ett fullt fungerande nationellt kollektivtrafiksystem ligger i dag hos lagstiftaren, och handlar om hur kollektivtrafiklagen är formulerad. De svenska regionala kollektivtrafikmyndigheterna har endast i uppdrag att säkerställa en fungerande kollektivtrafik inom den egna regionen. Denna begränsning skapar lätt öar av lokala lösningar utan kopplingar sinsemellan. Resenären behöver en kollektivtrafikapp i Göteborg, en annan i Stockholm, en tredje i Mälardalen, Växjö, Skåne och så vidare.

Ett praktiskt exempel med stor förbättringspotential handlar om efterlevnad av nationella tekniska standarder som gör att olika biljett- och betalsystem kan kombineras. Samtrafiken har ett långt framskridet arbete med en branschstandard för digitala biljetter. Det är emellertid valfritt för kollektivtrafikföretagen att ingå i samarbetet och följa de gemensamma principerna för biljett- och betalsystem. Även här vore det till stort gagn för resenärerna om våra beslutsfattare kunde säkerställa att alla i branschen följer en och samma standard genom att ställa högre krav på trafikaktörerna i både offentlig och privat sektor. Syftet är trygghet och enkelhet för konsumenten i den nationella kollektivtrafiken, exempelvis genom att en och samma app då kan erbjuda ett komplett reseutbud.

En myndighet ska inte överskrida sitt uppdrag, och så länge offentliga aktörer endast har mandat att ansvara för regional trafikutveckling uppstår en juridisk och finansiell låsning. Med ett tillägg i kollektivlagen har regionerna alla förutsättningar att skapa en fungerande kollektivtrafik i hela landet.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.