Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-18 21:44 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/de-som-arbetar-for-engelska-skolan-ar-landsforradare/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Åsikt

”De som arbetar för Engelska skolan är landsförrädare”

Other: Pontus Lundahl/TT

Svenskar som arbetar för Internationella Engelska skolan ägnar sig åt ett språkligt och kulturellt landsförräderi. All undervisning vid sidan om språklektioner borde ske på svenska. Men så är inte fallet, skriver Per-Owe Albinsson i nätverket Språkförsvaret.

Engelska skolan kallar sig tvåspråkig. Det är dock mycket i skolans verksamhet som visar att svenskan i praktiken spelar andrafiolen. 

Några exempel: 

• Skolbyggnaderna är fulla av engelskspråkiga skyltar och uppmaningar, medan betydligt färre är på svenska.

• Arbetsspråket är engelska och de utländska lärarna lär sig i regel inte svenska.

• Skolan trycker hårt inte bara på det engelska språket, utan även på anglosaxiska traditioner. Lärare ska tilltalas med Mr./Mrs./Ms., vilket är ett helt främmande system i Sverige där vi varit ”du” med varandra sedan 60-talet.

• På skolavslutningarna använder sig skolan av ”anglosaxisk examensutstyrsel”. Skolan fjärmar på så sätt eleverna från det svenska och indoktrinerar dem i det anglosaxiska samt tillhandahåller i praktiken en utbildning i hur man blir en anglosaxisk (inte världsmedborgare i egentlig mening, för det är det anglosaxiska som de hela tiden trycker på) mönstermedborgare.

• Till och med svensklärarna vid skolan säger att de förväntas anamma inte bara engelska språket utan även att ”de ska anamma den anglosaxiska kulturen”.

• Skolans elever tenderar att bli sämre i svenska än elever vid andra skolor. Dessutom är de inte så mycket bättre i engelska som man skulle kunna tro.

Engelska skolan är således inte tvåspråkig. En verklighetstrogen benämning vore ”anglosaxisk skola i Sverige, där hälften av studierna bedrivs på hemspråket svenska, åtminstone i vissa ämnen”. Detta innebär i praktiken en rent kolonial verksamhet.

Svenska är huvudspråk i Sverige, samhällets gemensamma språk som ska kunna användas inom alla samhällsområden. Det allmänna, det vill säga skattefinansierad verksamhet som skolor och vård, har ett särskilt ansvar för att svenska språket används och utvecklas. Det står att läsa i den svenska språklagen som trädde i kraft 2009.

Engelska skolans verksamhet rimmar mycket dåligt med språklagens intentioner. Engelska är inget officiellt språk i Sverige.

Ledningen för skolan är nöjd med sin verksamhet. De utländska lärarna trivs säkert jättebra med att kunna exportera sitt språk på betald arbetstid.

Hur den svenska personal som verkar vid skolan kan trivas med att dagligen undergräva sitt eget språk är desto svårare att begripa. Enligt mig ett språkligt och kulturellt landsförräderi.

Det känns både fel och irriterande att det har kunnat startas en skola i Sverige, som för skattepengar till mycket stor del undervisar på ett främmande språk och som dessutom trycker på fullständigt främmande traditioner. 

Detta sker i en omfattning som gör att eleverna till råga på allt börjar tendera till att bli sämre i sitt modersmål och dessutom inte så mycket bättre i det främmande undervisningsspråket. Det viktiga måste vara att eleverna i första hand lär sig sitt modersmål och sin egen kultur.

Vi som ingår i nätverket Språkförsvaret anser att engelskan prackas på oss, ofta helt i onödan. Engelska är redan ett obligatoriskt ämne i den svenska skolan och i många andra länder och är därför det sista främmande språk elever riskerar att inte lära sig. 

Det är ett språk som inte har någon längre historisk anknytning till Sverige eller många av de länder där språket i dag utgör ett obligatoriskt ämne. Tiden från 1945 och framåt är kort tid i språkliga sammanhang.

Det är utgången av andra världskriget, med Förenta staternas påföljande starka ställning politiskt, kulturellt och militärt, som har gett engelskan dess position den har i dag. Det handlar inte om att engelskan skulle vara ett vackrare eller ordrikare språk än andra, som vissa verka tro och/eller vill förmedla.

Tidigare skötte Storbritannien ”språkexporten” med den äran, då de koloniserade stora delar av världen (fransmän, belgare, spanjorer, portugiser samt holländare var rätt ”duktiga” de också).

Historiskt sett har engelskan alltså tvingats på folk i olika länder – liksom andra kolonialspråk inte sällan med mer eller mindre brutala metoder. I de länder där engelskan en gång tvingats på befolkningen och getts en hög status har den oftast trängt undan de inhemska språken. Inte ens i det stora Indien har man lyckats återge de nationella språken deras rättmätiga status. Är det dit anglofilerna i Sverige vill komma?

Engelsktalande är urusla på kunskaper i andra språk. Hållningen tycks oftast vara att språkligt utbyte är liktydigt med att människor från andra språkgrupper ska lära sig engelska. Något utbyte åt andra hållet finns det oftast ett mycket litet intresse för.

Engelska skolan marknadsför sig som om länder som inte anammar engelska nästan kommer att gå under om de inte blir åtminstone tvåspråkiga. Det är rent hyckleri! Med allt respekt, vilka tror ni att ni lurar?

Betänk att en klar majoritet av jordens befolkning inte har engelska som modersmål, eller ens kunskaper i språket. Världen blir en mycket tråkigare, enfaldigare och kulturellt fattigare plats med endast ett språk.

Dessutom är det långt ifrån säkert att engelska behåller sin ställning i världen över tid. Trender kommer och går, så även språkliga. Storbritanniens adjö till EU och Förenta staternas isolationistiske president, är två tecken på att det engelska språket kan vara på god väg att passera bäst-före-datum.

Låt oss således slippa reklamen om att Engelskan skolan är tvåspråkig. Förklaringsmodellen skorrar mer än lovligt falskt. Språkförsvarets anser att engelska ska behandlas som andra språk och inte som andraspråk.

Engelska skolan pratar fint om att ”de vill hjälpa till att lösa den svenska lärarbristen, ge elever de bästa förutsättningarna samt ta sitt samhällsansvar”. Det som egentligen hägrar är att tjäna stora pengar.

Detta har möjliggjorts av att Sverige för närvarande har ett unikt skolsystem (i negativ bemärkelse), där friskolor mycket oreglerat kan omvandla gemensamma medel, det vill säga skattepengar/skolpengen till privat vinst. Inget annat land har ett liknande system. 

Chile gav upp detta system för några år sedan. När ska våra politiker inse det fatala med systemet? Detta system i kombination med att vi har en väldigt slapp reglering av undervisningsspråk i Sverige har möjliggjort Engelska skolans framväxt.

Det enkla och solkiga svaret på frågan om varför engelska anses var så viktigt just i Sverige blir därmed. Därför att vårt skolsystem möjliggör att ett fullständigt främmande språk kan användas i upp till halva undervisningstiden och att det dessutom går att tjäna grova pengar på att omvandla gemensam egendom (våra skattepengar) till privat vinst. En stöld från det gemensamma! Detta fullständigt barocka system försvårar dessutom integrationen som ska ske på svenska och inte på engelska.

Utländska lärare får gärna hjälpa till med att lösa den svenska lärarbristen om de undervisar på svenska. Undervisning i Sverige, språklektioner undantagna, ska uteslutande ske på svenska.

Sverige är ingen koloni och ska inte heller bli någon heller.

DN Åsikt 24 oktober 2018 kl 05

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.