Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-11-22 02:17

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/de-svagaste-eleverna-hamnar-pa-ett-fatal-skolor/

DN Åsikt

DN Åsikt. De svagaste eleverna hamnar på ett fåtal skolor

Foto: Berit Roald/TT

Gymnasievalet har en starkt inbyggd sorterande effekt. Det medför att de svagaste eleverna, de med låga betyg och särskilda behov, successivt sorteras till ett fåtal skolor. De skolor som ingen söker.

Min arbetsplats sedan 2003, Ross Tensta gymnasium (RTG), har fått stort utrymme i medierna den senaste tiden efter det att Skolinspektionen publicerade sin avvikelserapport där så oacceptabla förhållanden på skolan konstateras att huvudmannen nu hotas med vite om 2.5 miljoner. Jag kommer inte att påstå att skolinspektionen har fel eller att bedömningen är orättvis, möjligen bara försiktigt poängtera att rapporten är en avvikelserapport som syftar till att belysa missförhållanden och inte det som fungerar bra.

Jag anser att det är bra att intaget till skolan kommande termin stoppas innan man försöker starta upp skolan igen 2018. Skolans omtalade Ross-koncept får väl anses förverkat då, framför allt mot bakgrund av att det fått klä skott som en av huvudorsakerna till skolans fall. Ross-konceptet och dess genomförande kan kritiseras, men om analysen av RTG:s fall blir att det var konceptets fel, så missar man den bakomliggande orsaken - nämligen att det fria gymnasievalet i Stockholm successivt sorterar de svagaste eleverna till några få skolor, de skolor där det inte råder någon konkurrens om platserna.

Gymnasievalet är i praktiken som att välja lag på skolgården, med den skillnaden att man väljer ett lag i taget. Tänk dig att skolorna står tomma och eleverna på ett led utanför. En och en tar eleverna plats i klassrummen. De attraktiva skolorna fylls först, de minst attraktiva sist. Så byggs skolors varumärke – attraktiv och oattraktiv.

Vilka elever står sist i kön? Jo, de med lägst betyg och således många av de elever som har störst behov av särskilt stöd. Elever med läs- och skrivsvårigheter. Elever med sociala problem och svåra hemförhållanden. Elever från familjer med låg akademisk tradition och låg socioekonomisk status. Elever med olika typer av diagnoser som ADHD och Aspergers syndrom. Gymnasievalets sorterande mekanism styr dessa elever mot samma skolor, det vill säga de skolor som är oattraktiva. Som har tomma platser. Där konkurrens inte råder.

Redan 15/4 2000 kunde man i DN läsa ”Gott rykte ingen hjälp för Tensta. Förortsskolor förlorar elever i konkurrensen med innerstadsskolor”. Skolvalets mekanism var tydlig. Elever väljer centrum före periferin. När konceptet infördes 2003 hade skolan tappat 300 elever på mindre än tio år. Konceptet skulle stoppa tappet, men gick inte eftersom gymnasievalets sorterande kraft är starkare än något koncept. Med elevtapp kommer budgetunderskott och personaltapp. Med budgetunderskott och personaltapp kommer bruten kontinuitet och brister i organisationen. Med brister i organisationen kommer stök och oordning.

Skolvalet är ett väletablerat fenomen i Sverige och ingenting tyder på att det kommer att avskaffas. Så kan man ha en skola i Tensta inom ramarna för nuvarande system? Kanske, men i så fall måste skolans kompensatoriska uppdrag tas mer på allvar. Idag kan en kommun inte enkelt rikta resurser till enskilda skolor. Om vi accepterar skolvalet måste vi också acceptera dess konsekvenser och inte blunda för den inbyggda, sorterande mekanismen. En skola i Tensta med samma ramar som RTG ger jag inte stor chans att överleva. Men det kan ju också vara så att framtidens skolor inte finns i periferin?