Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-23 04:54

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/det-ar-dags-kunna-rosta-via-internet/

DN Åsikt

DN Åsikt. Det är dags kunna rösta via internet

Foto: Johan Nilsson/TT

Sverige behöver ett nytt digitaliserat system för att hantera våra allmänna val. Låt Sverige fortsätta att stå på framkanten när det gäller digitalisering.

Det återstår nu knappt två år till nästa val och det börjar bli dags att fundera över de rutiner som understödjer att Sverige kan hålla allmänna val och folkomröstningar. Slående är att hela grunden för hur allmänna val går till, bygger på manuella rutiner.

Jag har själv suttit som valförrättare i de senaste två valen och en av de vanligaste frågor man fick i vallokalen var : Kan man rösta på nätet? Nej, det kan man inte. Varför? Ja, det kan man undra.

Ett av de stora problemen i dag är hanteringen är alla förtidsröster (tidigare kallat poströsterna). Under årens lopp har förtidsröstningen växt till en tung administrativ böra för valförrättarna. För även förtidsrösterna tas om hand under valdagen - av den vallokal som den röstande tillhör. Det är en kamp mot klockan att försöka hinna hantera förtidsrösterna under dagen.

Förtidsrösterna skapar onödig byråkrati. Svenska folket har ändrat sin attityd till valdagen. Valsöndagen är inte längre helig, utan röstandet är något man vill få undanstökat så snabbt som möjligt innan valdagen. Förtidsröstandet är bekvämare och man kan använda söndagen till något annat.

Att Sverige som en ledande IT-nation i världen har ett manuellt  pappersbaserat valsystem kan tyckas vara något beklämmande i vår så annars digitaliserade värld. Varför nu inte göra något åt det? Troligtvis behöver detta göras stegvis, varför det nu finns en ypperlig möjlighet att ta första steget mot ett digitaliserat valsystem till riksdagsvalet 2018.

Hur konstruerar man då ett digitaliserat valsystem som också skulle kunna tillåta röstning över nätet? Det kräver en genomtänkt struktur med höga säkerhetskrav och behov av kryptering. En sådan lösning går att konstruera med hjälp av den teknik som ligger bakom internetvalutan Bitcoins. Tekniken kallas för Blockkedjor.

Praktiskt skulle det kunna fungera på ett sådant sätt att de som önskar rösta digitalt tankar ner en ”Valplånbok”. I denna finns då de val som medborgaren har rätt att deltaga i. När sedan röstningen genomförs, överförs rösterna i de olika valen till Valmyndigheten, säkrad via krypteringsnycklar. Tekniskt sker detta över nätet, men vill man sedan av demokratiskäl behålla röstning på vallokaler och andra neutrala platser, kan man givetvis göra det.

En digital plattform för genomförande av val, har många fördelar, bland annat följande:

Ett snabbare valresultat.

Säkrare hantering av röstlängder och felaktigheter i samband med avprickning.

Färre ej godkända valsedlar på grund av exempelvis dubbla valsedlar i kuvert.

Förenklat arbete för valarbetarna.

Kunna nå utlandsboende svenskar på ett enklare sätt.

Ökad demokrati genom att även kunna distribuera valsedlar för mindre partier.

Enklare kunna administrerar andra val som till exempel lokala folkomröstningar som inte nödvändigtvis måste ske samtidigt med allmänna val.

Högre kostnadseffektivitet i genomförande av valet.

Det finns givetvis skäl också att ifrågasätta det digitala med tanke på vad man brukar kalla för det digitala utanförskapet. De medborgare som inte klarar av den digitala tekniken. Över tiden kommer kunskapen att förändras och i valet 2018 kommer de första ”millennials” att rösta, det vill säga personer som är födda på 2000-talet. Denna generation har en helt annan syn på att använda digitala hjälpmedel. Ett rätt infört nytt valsystem sker stegvis och använder det digitala och det manuella i kombination.