Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-12-13 07:33

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/det-ar-hog-tid-att-ta-varldens-klimatflyktingar-pa-allvar/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Det är hög tid att ta världens klimatflyktingar på allvar”

Klimatflyktingar i Dhaka, huvudstaden i Bangladesh, som DN skildrade i ett reportage som publicerades den 30 september.
Klimatflyktingar i Dhaka, huvudstaden i Bangladesh, som DN skildrade i ett reportage som publicerades den 30 september. Foto: Lotta Härdelin

Det är hög tid att ta klimatflyktingarna på allvar. Även om de värsta katastrofscenarierna inte slår in kan vi inte bara säga att vi ska stänga vår egen gräns, skriver läsaren Åke Andersson.

Rätta artikel

Enligt en artikel i DN den 30 september kan upp till två miljarder människor inom en hundraårsperiod bli tvungna att lämna sina hem på grund av de klimatförändringar som uppstår när halten av koldioxid och andra klimatgaser i atmosfären ökar. Siffran 2 miljarder baseras på en studie vid Cornelluniversitetet. 

Anta att denna flyktingkatastrof inträffar på grund av hundra års utsläpp av koldioxid och andra klimatgaser av den storleksordning som vi i år genererar i världen. I så fall medför ett års globala utsläpp att 20 miljoner människor så småningom kommer att vara tvungna att lämna sina hem. 

Detta sätt att räkna är naturligtvis starkt förenklat och osäkerheten i uppskattningen är mycket stor. Det finns beräkningar över mängden flyktingar som är betydligt mer försiktiga än den som nämns i DN. Anta därför i stället att det handlar om blott en tiondel, det vill säga cirka 2 miljoner människor som i genomsnitt blir tvungna att årligen fly sina hem.

Vi i Sverige står för i grova drag 0,3 procent av världens utsläpp av klimatgaser, om vi inkluderar resor och handel. Detta innebär att vårt levnadssätt under ett enda år så småningom kan ge upphov till 6.000 flyktingar.

Invändningarna mot beräkningssättet är som nämnts stora, men om man försiktigtvis konstaterar att vårt sätt att leva varje år ger upphov till tusentals eller kanske tiotusentals framtida flyktingar är man på ganska säker mark.

Här har jag räknat med vad som kan hända i ett hundraårigt perspektiv, men livet går vidare även efter detta. Vad händer efter 200 eller 300 år? Ett är säkert: Våra och andras nuvarande utsläpp kommer att fortsätta att bidra till att höja temperaturen på jorden och göra flyktingkatastrofen med tiden ännu större. 

Att tvinga människor på flykt betraktas i andra sammanhang som brott mot mänskligheten. Men när det gäller flyktingar som vi orsakar genom att förändra klimatet diskuteras det knappt. Vi hör mycket mer i den politiska debatten om hur vi ska hindra flyktingar från att komma hit än hur vi ska minska den framtida flyktingkatastrofen. 

Varför denna tystnad? Vad hade politikerna i valrörelsen för förslag om att minska utsläppen? Inte många. ”Vi i Sverige är ju redan så bra”, var en vanlig uppfattning.

Vi behöver alltså inte göra så mycket och framför allt ska vi inte göra det nu. Andra säger att det är bättre att skicka pengar till utvecklingsländer och hjälpa dem där än att ta itu med de problem vi själva orsakar här hemma. 

Vad skriver tidningarna? Just i sommar har det börjat hända en del, men hur länge varar det? När hade Sveriges Television något djuplodande program om hur det verkligen står till med klimatet och om hur vi påverkar det?

Är det inte dags att ta klimatkrisen på riktigt allvar nu? Det måste få kosta och kosta ordentligt att förstöra för kommande generationer och tvinga massor på flykt. Det är våra barnbarn och de följande generationerna som kommer att få möta flyktingtragedin och ta de enorma kostnader som krävs för att lindra den.

Och vart ska flyktingarna ta vägen? Ja, inte hit i all fall om man ska tro inflytelserika politiker i dag.