Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-14 03:37

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/det-ar-inte-bara-att-ta-insulin-och-leva-som-andra/

DN Åsikt

DN Åsikt. Det är inte bara att ta insulin och leva som andra

Foto: Hasse Holmberg/TT

Diabetes typ 1 tas inte på allvar, trots att det är en obotlig sjukdom. Allmänheten måste uppmärksammas på hur svår denna sjukdom är – så att fler väljer att donera pengar till diabetesforskning.

Du känner kanske till någon i din närhet som nyss fått beskedet att deras barn drabbats av typ 1-diabetes?  Kanske är det du själv som nyss fått din diagnos efter att ha mått otroligt dåligt? Ja, även vuxna kan insjukna i just typ 1-diabetes.

När min äldsta dotter som femåring insjuknade i typ 1-diabetes gick all tid åt att hålla henne vid liv, med insulinsprutor, blodprovstagningar och mat i rätt mängd, vid exakt rätt tillfälle, för att undvika farligt låga blodsockervärden eller undvika farligt höga. Det var en kamp 24 timmar om dygnet! Året var 1991 och då fanns inte lika bra hjälpmedel som det finns i dag.

Ibland kan man få höra människor i ens närhet säga att det var väl ändå tur att det var diabetes! Och tillägger i samma andetag, tänk om ditt barn hade drabbats av en dödlig sjukdom?!  Det händer allt för ofta att typ 1-diabetiker höra från sin omgivning (oftast i all välmening): Ät si eller så gör si eller så – då kan du leva ett normalt liv med diabetes. De nämnda hjälpmedlen är oerhört värdefulla, men de hindrar inte att kroppen långsamt bryts ned av alla blodsockersvängningar, höga som låga!

Det är viktigt att man skiljer på typ 1- diabetes och typ 2, som man i många fall kan kostbehandla, för de har ofta kvar sin insulinproduktion, men den är inte tillräcklig. För att bota typ 1 krävs ett botemedel, för att inte fler ska insjukna! De som forskar, letar också efter nyckeln till varför ovanligt många barn insjuknar i just vårt land.

Jag önskar av hela mitt hjärta att de som forskar om diabetes och speciellt typ 1, snart når ett genombrott och kan hjälpa framtida barn så de slipper insjukna i denna obotliga form diabetes som oftast drabbar mycket små barn innan de ens fyllt fem år.

Varför skänks då inte så mycket pengar till forskning för att försöka få bort denna, just nu, obotliga sjukdom som får stora konsekvenser för de drabbade? Varför är det inte lika behjärtansvärt att skänka pengar till barndiabetesfonden som till andra fonder? Kanske för att man ofta läser att det bara är att ta insulin och leva som alla andra. Det finns tyvärr diabetesfall där det inte spelar någon roll hur väl man sköter sin diabetes så går den över styr och blodsockret skenar katastrofalt! Sjukdomen drabbar skoningslöst små barn.

Min största önskan är att barndiabetesfonden skulle få mångmiljonbelopp årligen att forska för. Att de inom en snar framtid hittar lösningen och kan bota de som drabbats av typ 1 diabetes så inga fler barn oavsett ålder behöver insjukna!

Faktum är att den 14 november på Världs-diabetesdagen, kommer det för första gången genomföras en tv-sänd Diabetesgala där Peter Jihde, som själv drabbats av typ 1 diabetes i vuxen ålder, leder programmet. Jag hoppas verkligen att även Barndiabetesfonden får ta del av bidrag som kommer in till Diabetesfonden under kvällen.