Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-23 05:07

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/det-ar-inte-brattom-att-minska-koldioxidutslappen/

DN Åsikt

DN Åsikt. Det är inte bråttom att minska koldioxidutsläppen

Trender från verkligheten visar att det inte är bråttom med klimatåtgärder, utan det finns tid att avvakta och fundera över alternativ.

Staffan Laestadius tycker att klimatförändringarna är jämförbara med att krig brutit ut, och kräver drastiska och snabba åtgärder. Några sådana är vare sig nödvändiga eller möjliga.

Låt oss se vad som verkligen har hänt, enligt officiella källor från nationella och internationella organ.

Enligt FN:s klimatpanel IPCC har mänskligheten stått för mer än hälften av den globala uppvärmningen efter 1950. Under samma tid har land- och havstemperaturen enligt ett index från Giss/Nasa stigit med i geomsnitt 0,14 grader per årtionde. Data är alltför brusiga för att avgöra om det finns en avvikelse från linearitet. Nu ligger den globala medeltemperaturen på 1,1 grader över förindustriell tid, så med fortsatt trend spricker tvågradersmålet år 2082.

Sedan 1993 har havsnivåer mätts från satelliter, med en medeltrend på 3,1 mm per år, enligt University of Colorado. Det ger 2,5 decimeter högre havsnivåer till 2100. Det ligger strax under det intervall på 2,6-9,8 decimeter som IPCC har förutspått. Många kustsamhällen har lägre trend, och för dem som har högre är orsaken ofta att de ligger på sjunkande land. Inga mätningar av havsnivåer eller förändringar i areal visar på någon akut fara för små öriken som Tuvalu eller Maldiverna.

Databasen EM-DAT är en sammanställning av naturkatastrofer som inträffar i världen. Vad gäller naturkatastrofer orsakade av väder visar den sammanställningen att de sakta blivit ovanligare under hela 2000-talet. De som hävdar att vädret blir mer extremt har inget stöd av vetenskap och faktisk statistik.

En expert som Roger Pielke Jr har kunnat konstatera att kostnaden för extremväder, mätt i procent av världens totala BNP, sedan länge sakta minskar. Detta är i rak motsats till den kända Sternrapporten, där det spåddes en ökning.

Varför dessa trender ska motivera en liknelse med ett krigstillstånd begriper jag helt enkelt inte. Laestadius borde väl ändå känna till vad som har hänt, när han har så mycket åsikter om klimatfrågor?

Dessutom är det väldigt befogat att tänka över konsekvenserna av en snabbavveckling av de fossila bränslena, som enligt olika källor står för 78-85 procent av mänsklighetens energibehov. Vilka är alternativen?

Problemet med sol och vind är att de ofta levererar lite eller inget alls. Det behövs då endera reglerkraft, som i de flesta fall är fossileldade kraftverk, eller stora mängder lagring av energi. Det förstnämnda innebär knappt någon minskning alls av användandet av fossila bränslen. Det sistnämnda kräver oerhört stora mängder råmaterial. Har vi tillgång till det? Och vilka blir miljökonsekvenserna?

Andra alternativ är vattenkraft, som bara går att bygga ut så länge det finns orörda vattendrag kvar, och kärnkraft, som har både politiska och ekonomiska problem.

Hur ska en snabbavveckling av de fossila bränslena gå till, utan att det leder till en ekonomisk katastrof som kommer att drabba alla människor hårt, och speciellt de fattiga? Den frågan besvarar aldrig de som hävdar att det behövs snabba och drastiska klimatåtgärder.