Det är dags att man även i Sverige börjar använder beteckningen "Förenade kungariket" eller bara "UK" i stället för "Storbritannien". Denna fråga har ställts på sin spets genom Brexit-omröstningen för två år sedan. Om man envisas med att använda benämningen Storbritannien bortser man från den del av UK som utgörs av Nordirland.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-11-21 23:33
Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/det-ar-inte-storbritannien-som-vill-lamna-eu/
DN Åsikt
DN Åsikt. Det är inte Storbritannien som vill lämna EU
I dagligt tal och i svenska medier används regelmässigt och av gammal vana begreppet ”Storbritannien” synonymt med ”United Kingdom” (UK). Få skulle komma på tanken att tala om det ”Förenade kungariket mellan Storbritannien och Nordirland” (i kortform ”Förenade kungariket”), trots att detta sedan 1922 är den korrekta statsrättsliga benämningen på dessa två områden.
Fram till för ett par år sedan har detta inte utgjort något större problem. Frågan har dock komplicerats av att det brittiska folket på midsommarafton 2016 röstade för att UK – det vill säga Storbritannien (England, Skottland och Wales) och Nordirland – ska lämna EU. De som har följt Brexit-förhandlingarna vet att det kanske politiskt sett enskilt största problemet som den brittiska regeringen har att hantera är hur man vid en Brexit ska undvika en ”hård gräns” på den irländska ön mellan republiken Irland (EU) och Nordirland (UK).
En hård gräns skulle enligt samstämmiga bedömare riskera att rubba det fredliga tillstånd som rått på ön i 20 år sedan man 1998 lyckades förhandla fram avtalet ”Good Friday Agreement” och som i stort sett gjorde slut på striderna mellan den irländska republikanska armén (IRA) och de nordirländska unionisterna.
När man alltså i Sverige i Brexit-sammanhang talar om Storbritannien blir det missvisande eftersom man då bortser från den del av det Förenade kungariket som nu står i centrum för hela Brexit-debatten, det vill säga Nordirland. Vore det därför inte dags för alla opinionsbildare, särskilt de som rapporterar och skriver om EU-frågor, att skippa benämningen Storbritannien och i stället vänja sig vid att använda ”Förenade kungariket” eller rätt och slätt bara ”UK”?
Svenska Akademien verkar heller inte ha fattat galoppen. I den senaste upplagan av Svenska Akademiens ordlista från 2015 letar man förgäves efter uttrycket ”Förenade kungariket” eller akronymen ”UK”. Däremot anges Storbritannien som ”ett land i Europa” trots att detta endast är en ö utan statsrättslig status. Nordirland anges också ibland felaktigt som ”en del av Storbritannien”.
Kanske dags för Akademien att modernisera sig även i denna fråga?