Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-23 14:57

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/det-behovs-fler-man-i-barnens-vardag/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Det behövs fler män i barnens vardag”

Foto: Gorm Kallestad/TT

Varför talar vi så sällan om mäns bristande ansvarstagande för Sveriges barn? Då menar jag inte de egna barnen utan allas barn. Samhället måste se till att fler män utbildar sig och arbetar inom yrken där barnen är i fokus, skriver läsaren Ylva Mårtens.

Rätta artikel

Hanne Kjöller skriver i en ledare i DN (3/12) under rubriken ” Gärna män vid spisen – men också kvinnor vid fronten”. Andelen kvinnor, födda -99, som mönstrade var 24 procent och 15 procent började den militära utbildningen, enligt artikeln. 

Gärna för mig. Men varför är det alltid viktigare att kvinnor ska gå in i yrken som domineras av män? Det talas om att fler kvinnor ska bli poliser, brandmän och nu soldater. Mer sällan talas det om att fler män borde arbeta i de kvinnodominerade yrkesgrupperna som lärare, förskollärare och fritidspedagoger. 

Om målet är att kvinnor och män ska dela på ansvar och makt – hur kommer det sig att man så sällan talar om mäns bristande ansvarstagande för Sveriges barn? Och då menar jag inte de egna barnen utan allas barn. 

2017 tog papporna ut 27,6 procent av föräldraledigheten. Men frågan om barn och jämställdhet handlar inte bara om föräldraförsäkringen. Den är mycket större än så. Det handlar om vilka andra vuxna förutom föräldrarna, som barnen möter under sin uppväxt: lärare, fritidspedagoger, förskollärare, barnsjuksköterskor, barnläkare, barnbibliotekarier, fritidsledare, barnpsykologer, barnskötare. 

Så här ser arbetsmarknaden ut i yrken som dagligen arbetar med unga: Ju yngre barnen är desto fler kvinnor och färre män. Ju högre status yrket har desto fler män. 

Statistiska Centralbyrån 2016: 

Barnmorskor: 25 män, 5854 kvinnor. 

Barnsköterskor: 29 män, 1425 kvinnor. 

Skolsköterskor: 56 män, 3251 kvinnor. 

Barnsjuksköterskor: 102 män, 3627 kvinnor. 

Skolassistenter: 568 män, 5181 kvinnor. 

Förskollärare: 3075 män, 67.834 kvinnor. 

Förskolechefer: 275 män, 3738 kvinnor. 

Barnskötare: 8979 män, 75.782 kvinnor. 

Fritidspedagoger: 4981 män, 12.768 kvinnor. 

Elevassistenter: 11.685 män, 18.747 kvinnor. 

Grundskollärare: 25.232 män, 75.707 kvinnor. 

Gymnasielärare: 12.417 män, 17.441 kvinnor. 

Fördelningen enligt kön för lärare i årskurs 1–3, enligt Sveriges officiella statistik 2017/18, var 15,4 procent män och 84,6 procent kvinnor. Årskurs 4–6: 26,5 procent män och 73,5 procent kvinnor. Årskurs 7–9: 35,2 procent män och 64,8 procent kvinnor. Ett undantag är barnteatern, här finns ofta lika många män som kvinnor. Även bland barnläkarna är det 50 procent män och 50 procent kvinnor. 

Inför valet 2014 sa språkröret Gustav Fridolin att Miljöpartiet ville se fler män på lärarhögskolorna, minst 40 procent inom fyra år. MP ville göra skolan till Sveriges mest jämställda arbetsplats. Men statistiken 2017/18 från Universitetskanslersämbetet visar inga skillnader. Gapet består. Kvinnor tar mer ansvar för det uppväxande släktet. 

Varför finns då detta ointresse bland män för barns liv och villkor? Frågan måste diskuteras mer i det offentliga samtalet. 

Jag tror att samhället måste börja satsa på att barnen ska få möta engagerade och kunniga män i skolan, på biblioteket, hos psykologen, på sjukhuset, på fritids; i alla samhällets viktiga arenor för unga. Samhället måste aktivt se till att fler män utbildar sig och arbetar inom de yrken där barn och unga är i fokus.