Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-12-13 07:35

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/det-klimatvanliga-sverige-ar-ett-annorlunda-samhalle/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Det klimatvänliga Sverige är ett annorlunda samhälle”

Stadsodling i Tantolunden i Stockholm.
Stadsodling i Tantolunden i Stockholm. Foto: Jessica Gow/TT

Framtidens klimatvänliga Sverige är ett helt annat samhälle. Men det är fullt möjligt att minska den genomsnittliga koldioxidförbrukningen per invånare med mer än 90 procent, skriver läsaren Christer Nylander.

Rätta artikel

I dag släpper svenskar i genomsnitt ut 11 ton koldioxid per år och förbrukar resurser som om det funnes 4,2 jordklot. För att nå klimat- och hållbarhetsmålen borde vi bara släppa ut ett ton koldioxid och förbruka resurser motsvarande mindre än ett jordklot. Är detta möjligt?

Ja, det är det! Men, detta framtidssamhälle ser inte ut som dagens.

I ett sådant samhälle byggs i och runt städer och samhällen livsmedels- och resurssystem baserade på trädjordbruk, även kallat agroforestry. Det innebär odling av ätliga mångåriga träd, buskar, markväxter och rotfrukter, tillsammans med växthus- och utomhusodling av ettåriga växter. Till vårt förfogande står cirka 50.000 olika ätliga träd, buskar och växter på planeten, varav många kan odlas i Sverige.

Varför är detta den ultimata lösningen? Jo, för att det bland annat skapar mycket hög självförsörjningsgrad med minimala transport- och energibehov. Förutom ekologisk, varierad och näringsrik mat och dryck ger trädjordbruk material för byggnation, kläder, skor, textilier, biobränsle, möbler, husgeråd, redskap, böcker, toalettpapper och fordonskarosser. Tillverkning kan ske genom lokal 3D-printning, robotar, slutna kemiska system eller hantverk.

Men metoden ger också många andra fördelar. Produktionssystemet skapar massor av lokala arbetstillfällen och ett samhällssystem som är motståndskraftigt mot yttre störningar som krig, bränsleblockader, oljeprischocker, starka solstormar, pandemier och massarbetslöshet.

Trädjordbruk minskar också skadeinsekter, har ett omfattande rotsystem som håller vatten och fördelar näring mellan växter och innehåller dessutom kväveupptagande växter vilket eliminerar behovet av konstgödning. 

I morgondagens livsmedelssystem äter vi ingen fabriksprocessad mat och den konservering och förädling som behövs, görs lokalt. De finns inget avfall som inte återanvänds. Exempelvis matavfall, fekalier och urin används för att göra biogas. Rötresterna läggs därefter på odlingarna som gödsel.  Vi använder både eldrivna och biogasdrivna fordon. 

I framtiden arbetar vi två till fyra timmar per dag med vårt ordinarie arbete, men hjälper även till i trädjordbruket några timmar per vecka. I övrigt har vi gott om tid till familj och fritidsaktiviteter. Allt som vi använder, exempelvis kläder, skor, möbler, verktyg, fritidsgrejor, IT-verktyg och transportmedel, lånar vi till en låg kostnad från lokala uthyrningsställen.

Det är så här man skapar ett framtida ett-tons-samhälle.