Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-23 20:19

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/det-perfekta-ordtestet-ar-en-omojlighet/

DN Åsikt

DN Åsikt. Det perfekta ordtestet är en omöjlighet

Varken det perfekta högskoleprovet eller det perfekta ordtestet kommer någonsin att kunna presenteras. Men med en provkonstruktionsgrupp som utformar delproven utifrån aktuell forskning inom respektive område blir tillförlitligheten större än om en grupp lekmän utför samma syssla.

Forskning i hur ordförrådet utvecklas hos enspråkiga såväl som flerspråkiga är ett komplext område. För att kunna ta ställning till hur ordtestet ska konstrueras och hur orden i högskoleprovet ska väljas ut för att resultatet ska bli så rättvist som möjligt behöver provkonstruktörerna djupa kunskaper om svensk och internationell forskning på dessa områden. Det är inte alls så enkelt som Patrik Rydell får det att framstå i sin debattartikel.

Det högskoleprovets orddel mäter är i första hand den receptiva ordförståelsen, det vill säga den passiva förståelsen av ett ord som man möter. Hur urvalet av ord går till kan vi till exempel läsa om i den i år publicerade rapporten Ord på prov av Anna Håkansson och David Håkansson. Där framgår tydligt att processen fram till ett färdigt ordtest är omständlig och genomförd av experter på området. Det är alltså inte ett slumpmässigt ogenomtänkt urval vilket man kanske kan få intryck av när man läser Rydells inlägg.

Patrik Rydells artikel är en pusselbit i en tidlös debatt i och utanför forskarsamhället om vad det innebär att kunna ett språk, hur många ord man behöver kunna, vilka ord, ordens betydelse för läsförståelsen och så vidare. Den debatten går inte att stoppa och det är heller inte önskvärt. Men vi måste utgå ifrån och lita på att de som konstruerar högskoleprovets orddel är specialister på området med mer erfarenhet och djupare kunskap än en mycket erfaren språklärare på gymnasiet.