Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-06-16 12:56

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/det-skall-kosta-att-forstora-barns-halsa/

DN Åsikt

DN Åsikt. Det skall kosta att förstöra barns hälsa!

Replik till Kent Berg. Läskgiganterna eller våra barn?

I våra grannländer har läskkonsumtionen sjunkit med 25%, i snitt, sedan "sockerskatt" infördes och det tycker jag är en positiv siffra. Det innebär att 25% av läskdrickarna förbättrar sina framtida hälsa- och sjukvårdsprognoser. Och. Vi kan väl vara överens om att läsk inte är bra och att ett förbud inte behöver betyda att utbildning uteblir. Det går att kombinera läskförbud och utbildning.

När jag förespråkar en noll-tolerans för läsk på skolor och en införd sockerskatt, så är det våra omyndiga skolbarn som jag har i åtanke, först och främst. Eftersom barns hjärnor har långt kvar till en fullvuxen hjärna, som kan tänka abstrakt, kalkylera risk, genomföra konsekvensanalys och fatta komplexa beslut. Barn är lustdrivna och belöningsberoende i mycket större utsträckning än en vuxen som kan ta itu med ansträngande uppgifter och uppmaningar på ren pliktkänsla, med Luther och Jante på varsin axel, eller med hjälp av morötter och piskor eller med utbildning och sedan fatta bättre beslut som lönar sig på längre sikt.

Tyvärr kommer vi inte nå ut till alla omyndiga barn, hur mycket utbildning vi än försöker banka in eller erbjuda, av olika anledningar; marknadskrafterna, socker triggar belöningssystemet, föräldrars snabba lösningar (att erbjuda sött när barn tjafsar), barn från svaga socio-ekonomiska grupper skolkar mest, socio-ekonomiskt ansträngda föräldrar har svårare att få tid över för att gå på föräldrarmöten och utvecklingssamtal, överviktiga barn tenderar att skolka mer från idrott- och gymnastiklektionerna, (där sockerföreläsning- och sockerutbildning smidigt skulle kunna införas, som ett obligatoriskt moment) och sedan alla dessa rektorer som verkar som ängsliga butlers på en skolmarknad, där missnöjda elevpengar flyter runt i jakt på bättre service, coolare cafeér, egna lap-tops och mer frihet. I en sådan situation kanske inte en rektor vågar fatta obekväma beslut, då den arga elevmobben snabbt hotar med att flytta sin peng till en annan läskskola. Och. Om samtliga skolor skall försöka fatta vettiga beslut och minska läskdrickandet, så kan vi väl börja med att införa läskfria zoner i grundskolan årskurs 1-9, eftersom där råder skolplikt, till skillnad från gymnasiet som är frivilligt. Förhoppningsvis kan de läskfria skolorna sedan statuera som goda exempel, och gymnasier följa efter.

När det kommer till socker och läskgiganter, så måste vi tänka på våra barns hälsa först. För vem gynnas egentligen av ett läskförbud? Läskgiganterna? Skolan? Eller våra barn? Genom att undanröja sockret från skolornas cafeterior och kiosker, så hjälper vi barnen att motstå söta lockelser och istället dricka vårt fantastiska vatten som kommer ur kranen.