Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-06-18 23:13

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/drivmedelsskatten-borde-hojas-varje-manad/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Drivmedelsskatten borde höjas varje månad”

Foto: Fredrik Sandberg/TT

INSÄNDARE. Bensinupproret 2.0 är missriktat, och vad som i själva verket behövs är en gradvis höjning av drivmedelsskatterna. För bilisterna finns några enkla åtgärder som kan vidtas direkt för att sänka kostnaderna, skriver teknologie doktor Claes Trygger.

Över 600.000 bortskämda och egoistiska bilister, som sätter sin egen bekvämlighet långt före barnens och barnbarnens välmående, klagar över skatter i Facebook-gruppen Bensinupproret 2.0

Det är ett beklämmande skådespel, inte minst med tanke på hur lätt det är att mer än halvera sina drivmedelskostnader. Två åtgärder kan vidtas redan i morgon:

1. Sänk farten med 30 procent. Eftersom bränsleåtgången (och därmed även utsläppen) är ungefär proportionella mot hastigheten i kvadrat, innebär detta en halvering av bränsleförbrukningen. Den som finner förslaget alltför drastiskt kan göra en mjuk övergång genom att börja respektera rådande fartbegränsning. 

Detta torde i genomsnitt ge en hastighetsminskning med 20 procent och därmed minskad bränsleförbrukning med drygt 30 procent. En sträcka som tidigare krävt en liter bensin eller diesel till en kostnad av cirka 17 kronor kommer härigenom att kosta 12 kronor – precis den av upprorsmakarna önskade reduktionen.

Sant är förstås att resan kommer att ta något längre tid, men om en färd på fyra mil (två mil i vardera riktningen) sker i 70 kilometer i timmen i stället för i 90 kilometer i timmen, det vill säga med en fartminskning på drygt 20 procent, kommer den att ta 34 minuter i stället för 27 minuter. 

Dessa sju minuter per dag innebär betydligt högre säkerhet för föraren och medtrafikanterna, långt lägre störningar för boende längs vägen och rejält sänkta utsläpp av klimatskadlig koldioxid och försurande och hälsovådliga kväveoxider. Är verkligen några minuters extra restid ett alltför högt pris för detta?

2. I dag är beläggningsgraden i bilarna låg – mellan 1,25 och 1,30 personer per bil. Man kan se det som att av fyra bilar innehåller tre stycken endast en person, medan den fjärde innehåller två resande. Med tanke på att en normal bil rymmer fyra eller fem resenärer måste detta betraktas som ett absurt dåligt resursutnyttjande. Samåkning, där alla delar på drivmedelskostnaden, kommer åtminstone halvera kostnaden.

För att ytterligare minska förbrukningen bör man naturligtvis välja en mjuk körstil samt planera sitt resande med viss omsorg.

På längre sikt är det naturliga att välja en mindre, lättare och snålare bil – helst en elbil eller åtminstone en hybrid. Den svenska fordonsflottan är rejält överviktig och har all anledning att banta. Här bör staten hjälpa till genom en kraftig skärpning av bonus-malus-systemet.

Säkerligen kommer många att upprört protestera och vägra pröva åtgärderna ovan. Förändring – i synnerhet om den kan upplevas som en försämring – är sällan populär och bilismen har en lång historia av upprörda invändningar mot inskränkningar i det fria framförandet av fordonen: fartbegränsningar, trafikljus, säkerhetsbälten och trängselavgifter har alla en gång mötts av stort motstånd. 

Vi bör dessutom ha klart för oss att de föreslagna åtgärderna bara är början. Om vi ska uppnå målen i Parisavtalet kommer det att krävas långt hårdare åtgärder. Det är olyckligt att vi successivt vant oss vid att överutnyttja naturens resurser, men det innebär inte att vi kan fortsätta på den inslagna vägen.

För att underlätta den nödvändiga övergången till en fossilfri fordonsflotta bör i själva verket drivmedelsskatten höjas med 1 procent i månaden. En sådan åtgärd kommer att bli i stort sett omärklig i bruset från oljebolagens ständiga höjningar och sänkningar: Tio öre upp och tio öre ner. Efter sex år kommer åtgärden emellertid att innebära en behövlig fördubbling av skatten; samtidigt ger konstruktionen alla inblandade goda tidsmarginaler för att vidta åtgärder.

Det är hög tid att omsätta den påstådda oron för klimatet i handling.