Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-19 18:52

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/du-ar-inte-ensam/

DN Åsikt

DN Åsikt. Du är inte ensam

Som din erfarenhet och vår forskning visar, behövs en bredare strategi för integration i skolan.

Rätta artikel

Hej Mohammad,

Tack för att du delar med dig av dina erfarenheter som invandrare i en svensk skola. Din bild av att invandrade elever oftare sitter ensamma än svenska elever är inte unik. I en studie av integration (YES!) studerade vi ca 5 000 svenska elever i årskurs 8 och fann att klasskamrater i högre grad ”inte ville sitta bredvid” invandrade ungdomar än bredvid elever med svenskfödda föräldrar.

Men det finns också goda nyheter. Vår forskning visar att de flesta elever med invandrarbakgrund inte upplever sig socialt uteslutna (68 %), eller mobbade (92 %) och nästan alla (92 %) har vänner i skolan. Att ha svårt att få vänner är vanligast bland nyanlända invandrare, men det är ett mindre problem för dem som flyttade hit före skolstart, och för barn födda i Sverige med invandrade föräldrar. Dessutom har de flesta invandrade ungdomar svenska vänner, och 61 % umgås varje dag med svenska klasskamrater under rasterna. Men, det är också sant att invandrare löper högre risk för att ”hamna utanför” och relativt få i den svenska majoriteten har invandrade vänner – det beror till stor del på att många av dem går i skolor där det är ovanligt med barn med invandrarbakgrund.

Det finns många idéer om varför individer utesluts och om varför vänskap över etniska gränser kan vara svårt att etablera. Den mest slagkraftiga är att människor helt enkelt blir vänner med dem som "liknar" dem själva, baserat på egenskaper som kön, etnicitet, intressen, värderingar och språk. I skolan ökar risken för social utslagning och ensamhet när andelen klasskamrater med samma etnicitet minskar. Etnisk bakgrund är ofta en grund för vänskap, såväl bland svenska som bland invandrade ungdomar. Att uppfattas som ”annorlunda” gör det svårare att få vänner.

Så hur minskar vi då risken för att bli uppfattad som ”annorlunda”? I skolan kan man göra det genom att öka interaktionen mellan elever med olika bakgrund. Det är viktigt för att främja tillit, minska fördomar och utveckla vänskap mellan elever med olika etnicitet. Några strategier för att få till en mer positiv kontakt mellan olika grupper kan vara: att skapa möjligheter för elever att lära känna elever med annan etnicitet, se till att grupper har liknande status i klassrummet, uppmuntra samarbete snarare än konkurrens, samt att lärare och skolledare uttryckligen stöder kontakt mellan olika grupper.

Som din erfarenhet och vår forskning visar, behövs en bredare strategi för integration i skolan. Ungdomar tillbringar större delen av sin tid där, och därför är det viktigt att minska antalet elever som känner sig utstötta eller ensamma, och nyinvandrade har särskilt stort behov av positiva sociala relationer och en känsla av tillhörighet – både för att må bra och för att kunna göra bra ifrån sig i skolan. Social integration i skolan ligger också i allas intresse eftersom det kan främja en gemensam identitet och social sammanhållning i samhället som helhet.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
ForskareInlägget är skrivet av Stephanie Plenty, forskare i psykologi vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet; Institutet för framtidsstudier och Jan O. Jonsson, professor i sociologi vid Institutet för Social Forskning, Stockholms universitet och Nuffield College, Oxford, samt affilierad med Institutet för Framtidsstudier.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt