Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-12-11 21:33

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/enogd-statistik-om-klimatet-gynnar-inte-sverige/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Svenskt Näringsliv går klimatskeptikernas ärenden”

Medelsvenskens utsläpp är högre än vad organisationen Svenskt Näringsliv påstår, skriver insändarskribenten Alexander Åkerman.
Medelsvenskens utsläpp är högre än vad organisationen Svenskt Näringsliv påstår, skriver insändarskribenten Alexander Åkerman. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Svenskt Näringslivs hemsida Ekonomifakta undviker obekväma fakta om Sveriges koldioxidutsläpp. Den enögda statistiken använts för att rättfärdiga en ännu mer enögd twittermobb mot en framgångsrik ung klimataktivist och hennes knivskarpa argument, skriver läsaren Alexander Åkerman.

Rätta artikel

Vi människor tycks ha en tendens att tro på de fakta som bekräftar vår egen världsbild. Detta är inte minst sant i klimatfrågan. Mest uppmärksammade är de så kallade klimatförnekarna som förnekar klimatproblemen helt och hållet.

En vanligare form är reaktionen att förminska, dels storleken av de egna utsläppen och dels ansvaret för att åtgärda dem. Enligt dessa ursäkter är det alltid någon annan som bär ansvaret och någon annans utsläpp som är det egentliga problemet.

Enligt detta spår har organisationen Svenskt Näringsliv satt upp hemsidan ekonomifakta.se, som lättillgängligt och grafiskt tilltalande presenterar statistik bland annat om utsläpp och miljö.

Problemet är att det förekommer felaktigt presenterad statistik som till exempel när man jämför koldioxid per capita för Sverige och andra länder utan att förklara varför de svenska utsläppen per capita bara anges till 3,8 ton koldioxidekvivalenter, i stället för drygt 5 ton koldioxidekvivalenter per capita som man får när man ser till Naturvårdsverkets officiella statistik för samma år.

Ironiskt nog finns Naturvårdsverkets siffror också representerade under rubriken ”Växthusgaser – utveckling per sektor”. Men varför förklaras inte skillnaden i räknemetoder?

Statistik förlorar sitt värde om man inte förklarar vad den visar. Men det Svenskt Näringsliv tycks bry sig om i detta fall är att visa hur duktigt Sverige är, vilket inte minst blir tydligt när man trots hela 16 sidor med miljöstatistik, som uppdaterats de senaste två åren, glömmer att nämna den stora klimatpåverkan vi orsakar genom konsumtion.

Om vi skulle räkna konsumtionsbaserat, alltså klimatpåverkan från de produkter och tjänster som vi svenskar konsumerar, så blir medelsvenskens utsläpp drygt 11 ton koldioxidekvivalenter. Majoriteten av dessa utsläpp har vi importerat från andra länder vilket gör att dessa inte syns i territoriell statistik, enligt Naturvårdsverket. 

För den konspiratoriskt lagde bör tilläggas att klimatpåverkan från det vi exporterar givetvis har dragits av i dessa siffror.

Miljöstatistiken på Ekonomifakta blir sammantaget en enögd godnattsaga färdigpaketerad för de som söker bekräftelse på att klimatfrågan inte är av stor betydelse och att vi i Sverige hur som helst inte är klimatet till last. Under den gångna helgen har denna enögda statistik från ekonomifakta använts för att rättfärdiga en ännu mer enögd Twitter-mobb mot en framgångsrik ung klimataktivist och hennes knivskarpa argument. 

Men frågan är om inte Ekonomifaktas censur av det obekväma i detta fall är till nackdel för både Sverige och Svenskt Näringsliv. 

Skulle inte incitament som stimulerar konsumenter att välja varor med låga utsläpp gynna produktion i Sverige med vår rena energimix? Om vi accepterar även konsumtionens klimatpåverkan kan vi finna verktyg som kan stimulera till minskade utsläpp även i andra länder. En klimatpakt med flera rika länder som inför incitament som stöder konsumenter att välja klimatsmart kommer att sätta stor press på företag runt om i världen att ställa om mot lägre utsläpp, med stora konkurrensfördelar för Sverige.

Det är den klimatpolitiken Svenskt Näringsliv borde verka för. Det är dags för organisationens vd Jan-Olof Jacke att visa att han menar allvar när han kallar klimatfrågan för ”en av de största utmaningarna, om inte den största” ( Dagens Industri 17 oktober). Första steget borde bli att öppna ögat även mot de fakta som är obekväma. 

Jag uppmanar Svenskt Näringsliv att bli en del av lösningen och sluta vara en del av problemet.